Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Om modern spansk dramatik. Af Adolf Hillman. Med 12 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MODERN SPANSK DRAMATIK.
603
som romanförfattare 1870 och intager så-
som sådan en första rangplats ej blott inom
Spanien. Hans produktivitet kan mäta sig
med Echegarays — volymantalet närmar
sig hundra —, och i afseende på konst-
närligt värde står den förre otvifvelaktigt
högre än den senare. Från 1892 till 1904
har Galdös lämnat tolf stycken till teatern,
dramer och komedier på prosa i 3 till 5
akter. Hans första är, som nämndt, fem-
aktsdramat Realidad, det sista Barbara,
tragicomedia.
Redan från början uppträdde Galdös
revolutionärt på det dramatiska området,
och publiken var icke gunstig mot hans
symbolistiska eller sociala problemdramer,
såsom La lo c a de la casa, Vohtntad, Los
condenados, Alma y vida ete, men då
han öfvergick till rent spanska frågor såsom i
Dona Perfecta, La fiera och Electra, rea-
listiska dramer med den politisk-religiösa
kampen till föremål, blef bifallet stormande.
Detta blef isynnerhet förhållandet med den
sista, mot hvilken alla kyrkans krafter drogo
i härnad och hvarom den som skrifver detta
annorstädes lämnat en redogörelse.* Electra
torde emellertid vara en af Galdös’ svagare
produkter, hvars framgång mera berott på
en tillfällighet än på estetisk förtjänst.
Med inflytande från Galdös och påver-
kad af utländsk dramatik framträdde Ja-
cinto Benavente, f. 1866, med sitt första
teaterstycke Nido ajeno 1891, som häl-
sades med en enstämmigt berömmande kri-
tik och som sedan följts af ett trettiotal
stycken för teatern, som utrymmet här icke
tillåter att ens uppräkna. Såsom hans mest
berömda må nämnas Gente conocida, en
skarp satir öfver den eleganta världen, och
hans tre sista, La gober?iadora, Amor dg
antar och Alma triunf ’ante (1903). Bena-
vente är en fin, spirituell och fullt modern
författare, hvars arbeten utmärkas af natur-
lig enkelhet, sanning och psykologisk finhet.
Icke mindre revolutionärt än Galdös
framträdde Joaquin Dicenta, f. 1863, med
dramat Luciano (1894) —- den fria kärleken
efter franskt mönster —, som emellertid
icke kan tillmätas något högre konstnärligt
värde. Däremot håller hans 1895 UPP~
förda drama Juan José måttet; det gjorde
afgjordt lycka och har blifvit ett repertoar-
* Nordisk Tidskrift 1902: Perez Galdos och
den antiklerikala rörelsen i Spanien.
JOAQUiN DICENTA.
stycke. Det är ett våldsamt kärleksdrama, och
hufvudfigurerna, muraren José och cigarr-
arbeterskan Rosa, äro genuint spanska typer.
Sedan 1888, då Dicentas första drama upp-
fördes, har han med alltjämt fortgående
framgång skrifvit för teatern ett dussin ar-
beten, bland hvilka Aurora är det sista.
Dicenta är en af de tre, som för närva-
rande tycks behärska den spanska teatern,
uppburen af såväl kritik som publik. De
.tre äro egentligen fyra, Benavente, Dicenta
och brödraparet Alvarez Quintero.
Serafin och Joaquin Alvarez Quintero
arbeta gemensamt och hafva sedan 1888
lämnat mera än ett trettiotal arbeten till
scenen, comedias, sainetes, entremeses, zar-
zuelas. I motsats till den icke ovanliga
spanska riktning, som fråssar i passionella,
melodramatiska, komiskt förvridna karak-
tärer, äro bröderna Quinteros naturliga,
enkla, måttfulla, med en modern och origi-
nell syn på lifvet. De ha ägnat ett all-
varligt studium åt de klassiska mästarna,
och de besitta en stor kännedom om scenen,
fin dramatisk instinkt och fyndighet i situ-
ationer. De ha upptäckt skönhet äfven hos
»generos inferiores» och begagnat upptäck-
ten med förakt för all konventionalism. De
ha en förmåga att vara glada med en sund
glädtighet, som gör godt i själen. Många
af deras enaktare äro små mästerverk, ex-
empelvis El chiquillo, för att taga en ur
högen. Komedierna i två akter såsom El
Patio, Pepita Reyes, Al 7iatural o. a., äro
det ej mindre. Största beröm har tre-akts-
komedien Las flores (1901) uppnått. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
