Ord och Bild / Fjortonde årgången. 1905 / 658 (1892-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Harald Wieselgren. Af Vilhelm Gödel. Med 5 bilder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

harald wieselgren 1858.

Harald Ossian Wieselgren föddes i
Västerstads församling i Skåne den 2 november
1835. Sin första bokliga undervisning
fick han i hemmet af sin far, den märklige
Peter Wieselgren, och dennes adjunkter.
Någon tid gick han också i socknens folkskola.
Vid faderns förflyttning från Västerstad
via Lund till Helsingborg fick den
unge Harald tillfälle att dra nytta af
undervisningen i statens läroverk, hvarefter
han 1852 aflade studentexamen i Lund
och två år därefter kansliexamen.

Med denna lärdomsmerit på fickan stod
nu den ännu ej fullt 19-årige mannen
färdig att gå ut i lifvet och in i verken.
Samma år, 1854, inskrefs han som e. o. i
Kungl. biblioteket. Någon tanke på verkligt
arbete vid institutionen synes knappast
hafva varit förbunden med inträdet i
densamma. Det var på denna tid möjligt
för en e. o. att få räkna tjänstår under en
ganska fri tjänstgöring, och som därtill
arfvodet, då som ännu i dag, i det lärda
verket knappast kunde anses bindande —
»man går in här», sade Klemming på sin
tid, »inte för att bli rik utan salig» — så
beslöt sig den unge tjänstemannen för att
vända åter till sina kunskapers förkofran.
Han reste tillbaka till Lund och blef efter
tvänne års studier 1856 promoverad till
magister.

Med det mästerbrefvet borde man
kunna ha rätt att träda fram med något större
pretention. Den lärde magisterns första
tanke, när han på morgonen vaknade upp
efter den glada promotionsfesten, rörde sig
också på den vägen, hur sorglöst och
skämtsamt den än tog sig uttryck. »Hör
du bror», ropade han på sin promotions-
och rumskamrat, »hvar skola vi nu lyfta
våra kvartaler?»

En tillfällig tjänsteverksamhet stod
emellertid Wieselgren genast till buds. Den
nyutnämnde Lundabiskopen Johan Henrik
Thomander skulle på sommaren göra sin
första visitationsresa i stiftet, och Wieselgren
erbjöds att därvid bli honom följaktig
som konsistorienotarie. Samtidigt fick han
också tjänstgöra som kanslerssekreterare.

Dessa förordnanden varade dock blott
till hösten. Då vände Wieselgren sina
tankar åter till Stockholm. Han funderade
på att fortsätta hos prästerskapet, denna
gång som kanslist hos prästeståndet vid
den sammanträdande riksdagen. Men det
blef ingenting häraf, utan mottog han i
stället anbud att gå in i prins Napoleons
reseredaktion i Paris, »Voyage de la
Reine-Hortense» och lämna bidrag till hans
»La Presse» rörande Skandinaviens folk
och förhållanden. Under ett halft år vistades
han nu i Paris, under tiden äfven sysselsatt
med forskningar i utrikesministeriets arkiv.

Efter sin hemkomst inträdde Wieselgren
på hösten 1857 som bibliotekarie hos
prins August, för hvilken han blifvit
föreställd året förut på resan till Paris. Men
sysslandet med den furstliga boksamlingen
kunde ju icke vara nog för en man med
Wieselgrens verksamhetsbegär. Han stod
också vid denna tid undrande och spörjande,
hvart han borde vända sig. Emellertid
yppade sig påföljande år möjlighet
till förordnande vid Kungl. biblioteket.
Wieselgren beslöt sig för att återknyta sin
forna förbindelse med verket, hvilket skedde
med det resultat, att han 1858 förordnades
och 1861 utnämndes till andre amanuens
och sistnämnda år till förste. Såsom
sådan fick han ta del i arbetet med
bibliotekets nybyggnad, hvarpå han 1877, då
verket flyttade in i sin nya lokal i Humlegården,
utnämndes till bibliotekarie. I denna
befattning har han sedan oafbrutet verkat
ända till sin pensionsdag.

Wieselgrens ämbetsverksamhet har
sålunda nästan uteslutande varit förlagd till
Kungl. biblioteket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>