- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtonde årgången. 1906 /
18

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - I Göteborgs museum. Några intryck af Georg Nordensvan. Med 12 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ut på ett storartadt sätt — i omfång
liksom i betydenhet. Jag nekar inte till
att jag hellre velat återse det
Fürstenbergska galleriet pietetsfullt bevaradt i
den ursprungliga lokalen, i den lokal
ägaren själf byggt och ordnat åt sina
konstskatter och där således dessa voro
hemma på ett helt annat intimt sätt än
i ett par salar i ett museum. Det var
med vemod jag gick förbi det gamla
Fürstenbergska huset, såg upp till
loggian, som bildar bakgrund till »Johanna
i Brunnsparken», och undrade hvad
gallerivåningen nu är degraderad till. Men
gjordt är gjordt, och man får vara nöjd
med att samlingen i dess nya lokal är
ordnad med både omsorg och smak.
Sedan den blef installerad där, kan ingen
annan samling i Sverige af modern
skandinavisk konst på långa vägar mäta
sig med den, Göteborgs museum äger.
Och hvad som är af särskildt intresse,
den mest betydelsefulla utveckling, det
svenska måleriet genomgått —- den som
faller inom de sist förflutna årtiondena
—- den belyses fylligare, jämnare och i
mera typiska verk här än någonstädes.
Man får en god inblick i de
representativa konstnärernas utvecklingsgång,
några af konstnärerna kan man endast
här studera —- bland dessa äro ett par,
som blefvo bortryckta i unga år och
som äro värda intresse. Hur ärligt,
solidt, energiskt och personligt studiet
bedrefs af företrädarna för den stridande
konsten under 1880- och 90-talen, lär
man sig här att inse, i fall man ej vet
det förut, och man konstaterar med
glädje, att de omstridda alstren från
detta ansatsernas och experimentens
skede i regeln stått sig förträffligt och
alis ej åldrats med åren. Det är af stort
intresse att återse dem och att revidera
sina gamla intryck af dem.

Ett och annat af dessa reviderade
intryck har jag här upptecknat. Det är
naturligtvis ej fråga om att ge en
redogörelse för museets innehåll -— endast
att ge några synpunkter, ett par
jämförelser, några strödda randanteckningar.

*



Till en början en flyktig återblick.

Museets samling af svenskt måleri
börjar strängt taget med
düsseldorfskolan. Om äldre målare påminnes man
endast genom ett och annat enstaka
nummer, i regel utan större betydenhet.
Man går förbi Krafft d.y:s färglösa
porträtt, O. J. Södermarks »Grekinna» i
blått och hvitt, slätt och porslinsaktigt
struken, Staaffs rökande pojkar, där den
enkla, svarfvade teckningen påminner om
litografier från »Litografiskt allehandas»
tid. Man går förbi Egron Lundgrens
skisserade »Falstaff», målad i Paris 1840
och påminnande om Wahlbom, som
samtidigt var i Paris och som Egron då
umgicks med »beständigt». Egrons
italienska flicka vid källan är rena
dilettantismen. Plagemanns »Grekiska flyktingar»
representerar den sentimentala
godtköpsromantiken från århundradets midt, och
inför den modejournalssköna och
känslofulla sörjande nunnan i månskenet
minnes man Fredrika Bremers utrop om ett
ljuft fruntimmer: »En romanhjältinna, en
Amanda!» Det finns här nog också en
och annan tafla af nyare datum, som är
att räkna bland dilettantverken —-
gemytet, älskvärdheten, flärdlösheten man
kallar får försöka öfverskyla den skrala
teckningen och den fadda koloriten.

Om düsseldorfarnas bidrag till
samlingen är intet nytt att säga. Man
småler åt D’Unkers vältaliga typer och
uppmärksammar Jernbergs färgbehandling
—- äfven hans gråa toner i den lilla
atelierinteriören med den målande gossen.
Från Jernberg till Höckerts delikat
målade »Kulla vid spiseln» är steget i
själfva verket ej så stort -— större är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:48:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1906/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free