Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - I Göteborgs museum. Några intryck af Georg Nordensvan. Med 12 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 GEORG NORDENSVAN.
HVITBETSRENSARE. OLJEMÅLNING AF HUGO SALMSON.
studierna äro utförda i fria luften och
att det är med ledning af dem
målningens färgskala är både vaid och
genomförd.
Detta gäller Salmson och Birger,
liksom det gäller Hagborg och Edelfelt.
Salmsons »Hvitbetsrensare» stå i
brungrå toner mot den grå luften. De gå
ej in i luften, som exempelvis Zorns
badande flickor, som sola sig på
klipphällen. Det ligger också tio år mellan
dessa båda »studier i marken» —
Hvit-betsrensarne äro från 1878, Zorns flickor
från 1888. Det som står sig i den
Salmsonska taflan, som är och förblir
representativ för sin tids franska
salongsmåleri, det är det vackra studiet, den
säkra, fasta, distingerade teckningen, den
delikata färgbehandlingen. Men figurerna
äro modeller, i plastiska ställningar
poserande modeller med luft som
bakgrund.
Det gäller om de flesta af denna
skolas alster att de äro föga koloristiskt
kända, äfven där färgerna äro bijokiga
nog. Detta gäller de här nämnda, det
gäller äfven Zorns och Carl Larssons
tidigare akvareller. Behandlingen i dessa
är flott, virtuosmässig, elegant, känslig,
smekande, men den ger intet koloristiskt
helhetsintryck. De göra intryck af
lavy-rer i svart och hvitt med lite pikant
isättning af färg här och hvar. Färgen
är dock en bisak.
Hugo Birger var den erkände
koloristen i denna krets. Hans färg verkar
något tunn, liksom den verkar ytlig,
hans målningar visa ett käckt brottande
med det måleriska uttrycket — man ser
godt hvad han velat, men det är långt
ifrån alltid han nått ett helt och
fullfärdigt uttryck för sina intentioner. Han
tog för sig tekniskt svåra motiv,
uppgifter som senare ha blifvit lösta af
andra på ett helt annat glänsande sätt.
Inför »Frukost i Granada» med det hvita
solskenet, som numera ej förefaller så
svindlande ljust som jag vill minnas
det frän salongen 1886, händer det man
kommer ihåg spanska solstudier af For-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
