Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Tidningspressens amerikanisering. Af Otto Sylwan. Med 10 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDNINGSPRESSENS AMERIKANISERING. 89
DEN AMERIKANSKA INVASIONEN I ENGLAND. JOHN BULL SOFVER OCH DKÖMMER SÅ HÄR.
Ur Nezv York Journal.
vi taga bruket af intervjuen såsom
ett vittnesbörd om rörelsens gång, så
finna vi, att denna infördes i Frankrike
vid 1880-talets midt, hvarvid Figaro gick
i spetsen. Den har sedermera funnit rätt
vidsträckt användning i den franska
pressen, men synes där ha uppfattats
snarast såsom en litterär form för
meddelande af några intryck utan att något
samtal verkligen ägt rum. I Tyskland är
intervjuen nog mindre använd, kanske mera
af de främmande korrespondenterna än
af de tyska journalisterna själfva, medan
vi häruppe i norden på senaste tid
blifvit ganska vana därvid. Danskarna äro
nog de som kommit längst i detta fall,
och i all synnerhet Politiken, hvars
nuvarande redaktör Cavling under
signaturen Ignotus haft åtskilliga märkliga
intervjuer och skrifvit än flera. Att han
en gång råkade intervjua en för flera år
sedan afliden exotisk generalkonsul, var
ett litet missöde, som hans afundsmän
gjorde stort väsen af.
Till amerikaniseringen hör också
samlandet af flera tidnings och
tidskrifts-företag på en hand. Vi sågo huru t. ex.
Pulitzer hade tre stora blad på skilda
orter, hvilka naturligtvis samarbeta och
därigenom kunna minska de
gemensamma utgifterna, men systemet har visat
sig synnerligen förmånligt ej blott för
nyhetspressen utan ock för hvarjehanda
publikationer af annan art. Som bekant
åtnjuta magasinen och veckoskrifterna i
den engelsktalande världen af gammalt
en kolossal popularitet såsom anständiga
medel att något mildra den anglosaxiska
söndagens puritanska ledsnad. Just på
detta område af pressen hafva de
storkapitalistiska förlagsaffärerna funnit en
utomordentligt gynnsam mark. Af de
amerikanska firmorna är Harpers känd
äfven hos oss, och det finns gifvetvis
en hel rad sådana, men England står ej
efter. London lär nu hafva öfver 500
veckoblad af olika arter, af hvilka mänga
räkna sin afsättning i 100,ooo-tals
exemplar.
Af de nu där bestående stora
tidskriftsförlagen synes G. Newnes’ vara
ett af de äldsta. Han öppnade raden
af sina publikationer med den bekanta
Tit-Bits, grundlagd 1881. Huruvida gen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
