Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Den svenske solguden och den svenske Tyr. Af Josef Helander. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAST OCH VAGN MED SOLBILD. BRONSFYND FRÄN TRUNDHOLM I DANMARK.
I Nationalmuseum i Köpenhamn.
DEN SVENSKE SOLGUDEN OCH DEN SVENSKE TYR.
Af JOSEF HELANDER.
Med 7 bilder.
F det myckna, som ett folk
tänker om sin gud,
kristalliseras endast det minsta i
bestående former såsom en
allmänt antagen symbol, en gudabild
eller en kult. Men dessa vinna
fasthet, därför att de uttrycka någon
huf-vudtanke i folkets religiösa lif och
föreställningar. leke blott inom den
gamla orientaliska och grekiska
kulturvärlden utan äfven i Norden tillhöra
rund-skifvan eller hjulet såsom symboler af
den främsta naturmakten, solen, våra i
regel äldsta dokument öfver
folkåskådningen. Denna symbol fanns redan
aftecknad på stenålderns grafmonument,
som voro orienterade efter solen, af hvars
Ord och Bild, i$:e årg.
välde de döda berodde, och den var
under årtusenden ett konstant uttryck
folden i det lefvande människolifvet
ingripande solmakten.
Den omfattande roli, som solen i sina
olika årstider, sitt försvinnande och
återvändande, sin Hfsuppehållande och
värmande kraft ägde i den
indogerman-ska folkåskådningen, måste tänkas
ytterligare utvecklad inom Norden, hvars
beroende af solmaktens huldhet
demonstrerade sig under hvarje dag af den
långa vintern. Solen fattades animistiskt
som ett lefvande väsen, efter hvars
vandringar naturens döende eller uppvaknande
bestämdes och som analogt med
människan handlade efter onda eller eoda af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
