Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Den svenske solguden och den svenske Tyr. Af Josef Helander. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8o JOSEF HELANDER.
nare än någonsin. I alla de historier
om andar och människor, fredligt
åkerbruk och häftiga bataljer, som svenska
hällristare berättat i stenskrift, är
solskif-van eller solhjulet den dominerande,
centrala kultsymbolen, och detta på det
bebodda Sveriges både västra, södra och
östra sida. Symbolens betydelse var för
välkänd att kräfva förklarande
sammanställning med öfriga hällristningsfigurer.
Men några bidrag till solens kult kunna
dock läsas därur. Ett stort antal bilder
återgifva solskifvan med en hög,
handtagslik bärställning, hvilken måste tillerkännas
någon speciell uppgift på grund af den
likformighet, hvarmed den upprepas i
olika ristningar. Denna bärställning
kommer ock till användning i en synnerligen
åskådlig bild, som framställer ett
symboliskt solhjul, högt upplyftadt af en
man i gående ställning och en annan
något mera obestämbar bild, där solhjulet
gemensamt bäres af tre män, hvilken
anordning motsvaras af vanligen
förekommande tre bärstänger. Det ligger nära
att uppfatta dessa bilder såsom en
kultisk procession för att återgifva solens
rörelse.
Solens kraft är i solens symbol, och
då denna föres omkring, sker det för
att åstadkomma magiska eller religiösa
verkningar. Chillchotin-indianerna, som
med uppfästade kläder och lutade på
sina stafvar vid förmörkelse vandra i
cirkel för att understödja solens vacklande
steg i skyn, utöfva därmed en
sympati-magik, som icke höjt sig till en
gudstjänst-lig handling. Kamtschatkernas eldar och
newfoundländarnas grant utstyrda
solstenar för att återkalla ljuset äro likaledes blott
imitativa trollmedel, genom hvilka den
primitiva människan inverkar på solmakten.
Hällristningarnas solprocessioner kunna
ha varit en kamp mot vinterns och
mörkrets makter för att behålla äringens och
glädjens källa, ljuset. Den ursprungliga
magiken arbetar för att vinna sina
resultat genom att imitera dem.
Solsymbolen drager sol. Men säkerligen innebära
dessa tecken något mera. Gränsen
mellan det magiska och det kultiska är lätt
öfversprungen. Såvidt man vågar döma
af hällristningarna följde solsymbolen
bronsåldersfolket i alla lifvets skiften.
Plöjaren har den bredvid sin plog, och
flerstädes hvilar den på stafven af ett
skepp, som om detta seglade under
solens märke eller till äfventyrs för att i
analogi med de votivbåtar man stundom
nedlade åt solgudomligheten beteckna,
att äfven solen färdades framåt i båt.
Ibland, som på Kinnekulle, är
hjulsymbolen dominerande öfver hela den ristade
hällen, eljest inströdd bland allehanda
figurliga framställningar, och någon gång
står ett solhjul ensamt på klippan liksom
för att utmärka, att platsen är helgad åt
guden. En makt, som trängt igenom på
detta sätt, äger otvifvelaktigt en stor
religiös betydelse. Behofvet af
omedelbar beröring med den dyrkade
gudomligheten eller dess symboliska
representant är sällan mäktigare uttryckt i
historiska dokument. Gudarna lefde midt
ibland människorna och voro deras
närmaste grannar i alla företag. Askguden
hade redan nått personlig gestalt, och
ständigt var i deras tankar den stora,
mystiska gudomlighet, af hvilken man
endast behöfde rista fotsulan för att alla
skulle känna hans närvaro.
De religiösa behofven, om än så
elementära, omspände bronsåldersfolkets
lifs-sfär och vittna om sin makt ej blott ur
ristningarna utan ur mångahanda fynd
af votivsaker samt offerskålar och
häng-kärl till kultiskt bruk. Det är därför
otvifvelaktigt, att verklig tillbedjan
ägnats den naturmakt eller gudomlighet,
som vördades bakom solsymbolen och
att kultiska processioner liksom offer af
okänd art ingått i solens dyrkan. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
