Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Leo Mechelin. Af Johannes Hedengren. Med 2 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
JOHANNES HEDENGREN.
hyllad af alla partier såsom hela folkets
man.
Ärendenas handläggning i vår
inhemska styrelse, kejserliga senaten, är strängt
kollegial och de enskilda medlemmarna,
andel i afgörandena undandrager sig
därför oftast allmänhetens kännedom och
bedömande. Af hans initiativ skönjdes
likväl många frukter i frisinnade åtgärder för
handelns, industrins och sjöfartens
utveckling samt befrämjande af konst och
vetenskap. Kändt är,* att han äfven som
medlem af regeringen energiskt förfäktade
en strängt konstitutionell och lojal
hållning gentemot ständerna. Vid flere
förhandlingar med såväl Ryssland som
utländska regeringar i särskilda
handelspolitiska frågor representerade han vårt
land på ett sätt, som lände oss till
vinning och heder, om det ock gifvit
upphof till några mer eller mindre
tillförlitliga anekdoter om det magnifika
uppträdande han vid vissa tillfällen skall
hafva älskat att anlägga.
Den reaktion, som inträdde efter
Alexander II:s död, hade äfven till följd att
angreppen mot Finland i den ryska
pressen återkommo* med systematisk
regelbundenhet. De varslade om att
mäktiga krafter numera planmässigt arbetade
på upprifvandet af den rättsliga ställning,
som var Finland tryggad genom dess
af fyra kejsare bekräftade grundlagar.
Samtidigt bidrogo ock
personalförändringar inom de finska regeringsverken
i Petersburg, statssekretariatet och
kommittén för finska ärenden att minska
kraften af det inflytande, som förut från
finsk sida kunnat göras gällande å högsta
ort. Snart fick äfven senaten känning
af de förändrade strömningarna. På
uppmaning af ministerstatssekreteraren
utarbetades inom senaten af ett utskott,
i hvilket Mechelin var en medlem, en
sammanfattning af Finlands statsrätt,
afsedd för de ryska myndigheternas be-
hof. Då detta arbete, som utfördes med
synnerlig omsorg, redan förelåg tryckt
på tre språk, svenska, finska och ryska,
kom likväl order om att det icke fick
publiceras. Dess innehåll ansågs redan
under då rådande förhållanden
»olämpligt». Men det torde ha varit närmaste
anledningen till de vetenskapliga
framställningar af Finlands statsrätt, som
Mechelin senare på egen hand utgaf.
På initiativ af Mechelin förmåddes t. o. m.
dåvarande generalguvernören grefve
Hei-den, hvars rätta stämning mot Finland
blef bekant, när hans beryktade »Förslag
till reglemente för styrelsen af
Storfursten-dömet Finlands län» spriddes i afskrifter,
att på våren 1889 l ryska
»Regeringsbudbäraren» införa en kraftig
vederläggning af de värsta angreppen mot Finland.
Men nämnda år hade ej gått till ända,
innan presskampanjen begynte bära
tydliga frukter äfven på regeringspolitikens
område. I de stora frågor, som nu
väcktes — från rysk sida yrkades som bekant
att de finska tull-, mynt- och postverken
skulle sammanslås med Rysslands —,
var det till väsentlig del Mechelin som
redigerade senatens utlåtanden. Särskildt
var ett uttalande i myntfrågan, som
räddade Finlands själfständiga myntsystem,
författadt af honom, som då var
tjänstförrättande chef för senatens
finansexpedition. De närmare detaljerna af de
förhandlingar, som 1889 och 1890 fördes
i dessa frågor, hafva icke ännu blifvit
öfverlämnade åt offentligheten; de
döljas allt fortfarande uti senatens sekreta
protokoll, om de ens finnas där, men
så mycket är likväl om dem bekant, att
man torde få anse den olyckliga
utgången af postfrågan hafva berott på
att Finlands rätt icke med tillbörlig
förmåga försvarades af den man, som
på Finlands vägnar deltog i
postkommitténs arbeten — senatjor Tudeer. Då
den 7 juli 1890 i senaten föredrogs det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
