- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtonde årgången. 1906 /
290

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Vulkaniska företeelser och jordbäfningar. Jordens inre. Af Svante Arrhenius. Med 22 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

290 SVANTE ARRHENIUS.

ETT TEMPEL I POMPEJI STÖRTAR OMKULL VID JORDBÄFNINGEN ÅR 63 E. KR. ANTIK RELIEF.

ari och mars månader 1783. Därvid
förstördes den betydande staden
Messina den 5 februari, och antalet af
förlorade människolif genom dessa
jordskalf uppskattades till omkring 100,000.
Samma trakter, särskildt Kalabrien,
hemsöktes för öfrigt den 8 sept. 1905 af
förödande jordskalf. En annan
jordbäfning, som nämnes af historien på grund
af den stora förlusten af människolif, ej
mindre än omkring 90,000, var den som
den 1 november 1755 härjade Portugals
hufvudstad. Två tredjedelar af dessa
människolif ödelades genom en fem
meter hög flodvåg, som störtade in från
hafvet.

Den bäst studerade af alla vulkaner
är utan tvifvel Vesuvius. Under Roms
blomstringstid var detta berg af helt
fredlig art, en så långt historien mindes
utslocknad vulkankägla. Kring detsamma
hade på den utomordentligt bördiga
jordmånen grekiska kolonier af en sådan
rikedom uppblomstrat, att trakten kalla-

des Stora Grekland (Græcia magna). Då
inträffade år 79 efter Kristus det
förödande utbrott, hvarigenom bland andra
städer Herculanum och Pompeji ödelades.
De våldsamt utbrytande gasmassor, som
då strömmade ut ur jordens inre, ryckte
bort en stor del af den gamla
vulkankäglan, hvars återstod nu kallas Monte
Somma, och de nedfallande stoftmassorna,
blandade med utflytande lavaströmmar,
byggde upp det nya Vesuvius. Detta
har vid senare utbrott ofta betydligt
ändrat sitt utseende och äfven i år fått en
ny askkägla. Efter år 79 förekommo
nya utbrott år 203, 472, 512, 685, 993,
1036, 1139, 1500, 1631 och 1660, alltså
med ganska oregelbundna tidsintervall.
Sedermera har Vesuvius varit i nästan
oafbruten verksamhet, vanligen en
alldeles ofarlig sådan, dä endast
rökmolnet öfver kratern angifvit, att den inre
glöden alltjämt fortfarit. Mycket häftiga
utbrott förekommo under denna tid år
1794, 1822, 1872 och 1906.

EN AF DE OMKOMNA I POMPEJI

/ muséet i Pompeji.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:48:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1906/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free