Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Henrik Ibsen. Af John Landquist. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRIK IBSEN.
325
HENRIK IBSEN OMKR. I 87 O.
jämna mellanrum, en efter en. Raden
börjades med »Samfundets stötter», som
1878 gick öfver én mängd scener i
Tyskland och där gjorde Ibsen till mer än
ett namn. »Den gången öppnades våra
unga ögon», skrifver Paul Schlenther, »för
allt det oäkta teaterglittret rundt om
oss. — Midt i själfva den genialaste
realpolitiks tidsålder trädde nu den
kraftigaste realpoesi oss till mötes. Nu var
det åter en fröjd att lefva, ty samman
med oss lefde en diktare, som tog vår
tids innehåll i egen hand.» Allra mest
genljud i hela världen väckte dock de
två äktenskapsdramerna.
Tidningsuppsatserna och stridsskrifterna växte som
vegetationen efter ett renande åskväder.
Här blottades med en demoniskt
beräknad konsts ohyggliga brio det
personlighetsförtryck, som de sociala institutionerna
likt en annan Böjg kunna utöfva, och
de lifsförödande följder, som däraf kunna
uppstå. Ibsen var från början icke
intresserad af kvinnofrågan. Stuart Mill,
som förfäktade den, hörde icke till hans
gunstlingar. Då Brandes hade öfversatt
hans »Moralen grundad på nyttans och
lyckans princip», sade Ibsen sig icke förstå
att denne ville befatta sig med en skrift
af så »filiströs vismandsmæssighed», då
han på hälften af den tid öfversättningen
kostat honom kunde skrifvit en tio gånger
bättre bok, och han tillade: »Jeg tror
også, at de gör Stuart Mill höjlig uret,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
