Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Tegnér och den brinkmanska »seraljen». Af E. Wrangel. Med 11 bilder - II - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S06 E. WRANGEL.
SJÄLFPORTRÄTT. BLYERTSTECKNING AF MARIA
röhl (1835). / Kungl. Biblioteket,
där så ofta ett enda flammande uttryck
ger en elektrisk stöt åt en hel
tankeföljd, som länge varit förlamad under en
ofrivillig hvila? Skall din lärjunge nu
väl studera teologi hos — våra
öfver-stepräster, eller uppöfva sin skaldekänsla
i vördnadsfullt umgänge med de blå*}
Fruntimren tillhöra en annan region, och
emot dem har jag ingenting att invända;
men den inre människan lefver ej af —
kött allena, utan af hvarje ord, som går
af den vises mun. Den vises! Ej den
lärdes, den mångkunniges eller den
ren-läriges. Statsrådinnorna vördar och
älskar jag mer än någon; men snillet och
tankekraften har sina behof, såväl som
hjärtat, och det är egentligen det
högättade förståndet, som hos oss saknar
»statsråd». — Det skulle göra mig ondt,
om någon djupare och finare än jag
kände din snilles-öfverlägsenhet eller
förtjusningen af din sångmö. Men dock är
* D. v. s. excellenserna (serafimerriddarna) i
Sv. akademien.
det den ädla, den rikt organiserade
människan, som jag oroligare saknar än den
beundrade skalden. Den senare är ofta
vida skild från den förra, och det är
den oupplösliga föreningen mellan bägge,
som för mig utgör Tegnérs egentliga
värde. Det är denna, som tillvunnit
dig min oföränderliga vänskap och en
tillgifvenhet, den jag själf vågar skatta
högre än den kallt smickrande beundran,
hvarmed allmänheten och äfven
medtäflarne hylla dina lysande förtjänster.
v. Br.
III.
Under åren 1828 och 1829 vistades
Tegnér i Stockholm hela tiden, med
några korta afbrott för resor hem och
till Skåne. Först var han upptagen af
un-dervisningskommittén; sedan (från
hösten 1828) af riksdagen.
Nu stod umgänget med seraljens
älskvärda och bildade damer i sitt flor.
Tegnér var emellertid också upptagen
på många andra håll, och Brinkman
klagade för Friherrinnan öfver hans
»förströdda lefnad». Själf beskärmade sig
Tegnér i bref hem att »vara så på
modet».
Bäst trifdes Tegnér i de intima
kretsarna, hos Brinkman, hos Åkerhielm, hos
grefvinnan De Geer, hos Ugglas’, hos
Björnstjernas. Mathilda Montgomery
såg han ofta och fick höra henne sjunga
egna kompositioner, t. ex. till Fågelleken.
Till »seraljen» hörde äfven vid denna
tid statssekreteraren C. A. Skogmans
fru Ulrika, född Scharp, samt
presidentskan Gustava Poppius, född Hochschild,
hvilka damer snart blefvo föremål för
Tegnérs beundrande hyllning.
Bland Brinkmans förtrognaste var allt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
