Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Tionde häftet
- Ellen Keys sista böcker och strider. Af Erik Hedén. Med 1 bild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Si6
ERIK HEDÉN.
Goethe tycks ju hos oss mest begagnas
för att finna elaka citat mot Ellen
Key. Jag vill blott anmärka, att hon
kallar honom religionsstiftare; därtill
fordras väl ända en viss
medvetenhet om sitt kall och lust att göra
propaganda, hvilket torde bli svårt att
uppvisa hos hofmännen från Weimar. Att
Ellen Key ger honom detta namn, visar
bättre än något, att ej det intellektuella
och konstnärliga utan det religiösa intar
främsta rummet i hennes känsla.
*
Som religionsstiftaren anstår, tillämpar
hon ordet »den som ej är mot mig, han
är med mig» på alla som hon älskar.
Hon kallar grekerna forntidens mest
lifs-troende folk. Men grekerna njöto af
lifvet och tänkte öfver lifvet vida mer
än de trodde därpå. Om ock någon grekisk
tänkare anat utvecklingens lagar, spelade
utvecklingstanken knappast någon roli i
deras idévärld; om än mången filosof
tänkte monistiskt, fattade folket gudarna
som en utomstående, begränsande makt,
hvilken minst af af allt tålde »skönt trots».
Hon prisar Antigones upprorshandling;
för grekerna var den förestafvad af
religiös plikt, och dramat slutar med en
varningssång åt den oförståndige som
trotsar gudarnas stadgar.
A andra sidan häfdar hon ibland lika
bestämdt: den som ej är med mig, den
är mot mig. Hon anfaller
nyprotestan-tismen så skarpt, att hon själf erinrar
om hur luteranerna på samma sätt
hatade de reformerta mer än katolikerna.
Gillar då Ellen Key detta? Hennes
kritik träffar deras svagaste punkt, att de
gärna anse sig äga kvar hela det gamla
trosinnehållet och hoppas kunna rädda det.
Men när hon ej finner deras lara
»motsvara andra behof än ’frisinnade’
teologers att med samvetsro kunna behålla
sina ämbeten», förbiser hon bland annat,
att deras åskådning haft stort inflytande
på bildade lekmän. Det är »Lifslinjers»
minst tilltalande drag, att där finnes ett
antal personliga utfall, hvilka rent af
kunna gälla motståndarens etiska halt.
Att hon är orättvis mot Norström är
föga underligt, ty hans behandling af
henne var ej mera träffande. Men det
kan ej nekas, att Norströms filippik i
formen har mer af själfmedveten
öfverlägsenhet.
Eljes står Ellen Key vida framför
sina motståndare i vidden af sitt
kulturintresse och sin förståelse. Hon är
all-mänbildad i ordets egentliga mening.
Hon känner sin tids kultur och de store
andarna från alla möjliga folk och tider.
Detta medför en ytlighet så till vida
som hon icke vetenskapligt genomträngt
någon historisk företeelse. Hon yttrar
sig ibland med väl mycken säkerhet,
såsom då hon ej blott räknar 5/X3 af
jordens invånare som buddister utan
äfven synes tro att de, åtminstone i
hufvudsak, omfatta Buddhas ursprungliga
lara. Men dylikt är lika angenämt för
anmärkarna som fullständigt
betydelselöst för hennes bevisningar. Därvid har
hon endast godt af den allsidighet,
hvilken äfven en motståndare som Norström
kunde ha skäl att afundas henne. Hon
har ej blott lärt känna Frankrikes,
Englands, Tysklands, utan äfven Rysslands,
Hollands, Belgiens, Amerikas med fleras
kulturskapelser. Minst torde relativt
taget Frankrike påverkat henne,
nyttigast England, hvars kultur länge varit
Europas hälsokälla, mest mångsidigt
Tyskland, ehuru hon är berömvärdt fri från
det tyska slafveri, som är vår kulturs
fara.
Men framför allt är det af
skandinaver hon lärt, af norsk dikt och dansk
forskning, af både dikt och forskning i
Sverige. Hennes kännedom om äldre
svensk litteratur afsticker märkligt mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:48:20 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1906/0564.html
