Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - August Bondeson på sitt sommarställe Tåå. Af A. U. Bååth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. U. BÅÅTH.
Syrenerna blommade, vallmorna glödde
som brudar i Halland med rodnande hy,
som dansande däjor i Glimminge by,
och solrosen sken, där du stengrunden rödde.
Den lyste som friarn, som skickat sig bra
och på Sjönevads marknad fick sjungande ja.
Se dalian stolt som en Chronschough, som skref
med finaste pränt sitt giljarebref!
Men midt bland den fägnande blomsterståten
de stripiga enarne lät du stå kvar:
Rackare-Nils och tattarefar
och tattaremor och den öfriga bråten!
Och midt på din tomt lät du furan stå:
han, Store Lars själfver, hårdsint och grå.
Jag ser, hur det glimmade grannt i din blick,
då du såg på din mognande körsbärsdunge.
Om ett endaste äpple ett masksting fick,
det var, som i hjärtat den masken dig stunge:
de lömska larverna höll du i tukt,
att inte de fingo fräta din frukt.
Minns du den vilda apeln, som stod
kvar där vid ansade hallongången,
knotig och fast, som hade den mod
att hålla odlarebragderna stången?
Du ympade in med hand så van
i stammen den ädlaste astrakan.
Så ock i din diktning du älskat det vilda,
det starka, som bodde i folkets själ,
som kunde förädlas till sist af det milda
och veka, som lefde därinne jämväl.
Och tog din fiol du på Taa ibland
och strök den med säker spelemanshand,
då klang ur din hembygds själ och din egen
en tonvåg frisk öfver odlade tegen.
Den drog öfver skogar i sommarens dager,
och än öfver Sveriges bygder den drager.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
