Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Ernst Josephson. Några minnesord af Klas Fåhræus. Med 15 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 KLAS FÅHRÆUS
I FURSTENBERGSKA GALLERIET. AKVARELL AF CARL LARSSON (1883).
T. h. i fonden Josephson, målande fru Filrstenbergs porträtt, —
I Furstenbergska samlingen i Göteborgs museum.
grandezza. Och hans »Spanska smeder»
satte oss fråssande in i den brunstekta
styrkan af hela Vulcani senstarka folk.
Men — först och för målaren främst —
Josephson var en kolorist af ljusets höga
nåde. Med mera suverän pensel än
någon svensk målare behärskade han
jämn-likt alla en mustig paletts färger. Det var
med venetiansk bredd och kraft som han
originellt anslog dess stora grundackord.
Kolorist är han också i det sällsynta
afseendet, att hvarje kvadrattum af hans
dukar ha en pastös, glansfullt smulten
prakt. Som valörist, det är sant,
underligger han ju en och annan dansk
målare. Men i färgens rika djup kan
»Getherden» eller »En skandal i societén»
godt mäta sig med Delacroix’ dukar. Och
om han för de mossiga stenarna i
»Svalkan» lånat Courbets knifdrag, så har i
den fulländade öfverarbetningen af
bladgrönskan hans fetare pensel en mer
luftigt smidig rörelse.
leke minst i det fallet var Josephsons
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
