Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Ur lifvet i Lund kring 1800-talets midt (1847—1870). Af A. O. Lindfors. II. Akademiska föreningen och studentlifvet inom och utom densamma. Med 16 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
A.. O. LINDFORS
Ljungman följande af Fredrik Anderson
författade
NOVISCH-VISA (något förkortad).
Melodi: Ur vägen, ur vägen.
Novischer, novischer! I dag är dagen glad:|:
jag hälsar er alla kamrater och bröder,
som kommit från öster, från norr och från söder
och väster, och väster, välkomna i vårt Iag.
På många, på många slags banor vandren I:|:
i skolen bli präster, magistrar, jurister
och läkare, bergsmän — men kameralister
det kunnen, det kunnen I nu ej längre bli.
Till kuggis, till kuggis, ett fast förskräckligt hus:|:
I boren så flinkt på lektionerna löpa,
ty I ären talgen, hvaraf man skall stöpa
med tiden, med tiden de klara lärdomsljus.
Men aldrig, men aldrig lektioner — hören I! — :|:
och inga kompendier nånsin er säga
huruledes man skall rationellt gå till väga
för att man, för att man en god student skall bli.
Den läran, den läran, som ganska viktig är:|:
hur sången och skämtet och glädjen och gamman
med visdomen trifvas förträffligt tillsamman,
den kunnen, den kunnen I endast hämta här.
Här glömmas,här glömmas förtreter och besvär:|:
när dagen igenom man ärligt har pluggat
och visdomens frön noga skalat och tuggat
och svalt dem och svalt dem — man sköljer
n ed dem här.
Välkomna, välkomna, novischer, än en gång:|:
på kuggis stå visdomens skatter att vinna
men här bland kamraterna skolen I finna
studentlif, studentlif med allvar, skämt och säng.
År 1853 infördes på förslag af
fäkt-mästaren Gustaf Nyblæus, som var
sociala utskottets vice förman, den sista
af årets högtidligheter eller seden att
den 30 november på kvällen vid
fackelsken taga ned till katedralskolan, gamla
Karl XILs-huset, och där värma
fosterlandskänslan vid hans minne. Efter
återkomsten till föreningen kastades
facklorna tillhopa i ett stort bål, hvars
flammor belyste bronsdragen af »Kung Karl
den unge hjältes» författare. Är 1868,
på 150-ärsdagen, var tåget talrikare och
talet värdefullare än eljes, Claes Odhner
var då studentkårens ordförande.
För att någon gång få erfara behaget
af kvinnliga gäster i föreningens nya hus
tillställdes dels på Oskarsdagen den 1
december en större bal och dels äfven
ett par gånger under vintern enklare
danssoaréer; de voro alltid efterlängtade och
mycket besökta. Vid nordiska festen
brukade äfven plats för damer beredas
på galleriet, i nyare tider, yngre än den
af mig behandlade perioden, ha damerna
äfven fått tillträde till själfva festsalen,
hvilket i viss mån ändrat festens prägel.
Festmåltid med Freys gält och med
fornnordiska dryckeshorn o. s. v. kunde då
ej längre förekomma.
På gränsen mellan högtid och
hvardag stodo de så kallade
»lördagssoaréerna». Under hela 50- och äfven 60-talet
höllos de på lilla salen, sedan blefvo de
förflyttade till stora salen och fingo
ändrad karaktär genom införande af nya
seder: servering vid småbord och
rökning; de förlorade därigenom snart i inre
halt och dogo småningom bort. I sina
bästa dagar, på 1850-talet, bestodo de
af populära föredrag eller lättare kåserier,
afsjungande af visor, uppläsning af
originaldikter, deklamering, solos, duetter,
trios och framför allt kvartettsång,
kvartettsång först och sist. En och annan
gång gafs ett »spex». Blyga nybörjare
kunde anonymt sticka sina bidrag i »gröna
lådan», hvarur sociala utskottet efter
gallring lät dem framkomma på nästa soaré.
Som exempel på anrättningarna må
anföras :
Gustaf Ljunggren: »Om svenska folklekar».,
illustrerade af sång.
Aug. Quennerstedt: Minnen från en
Spetsbergs-expedition.
N. Dunér: Om kometer.
Albert Lysander (den allra flitigaste kåsören):
Om Erosmyten, om Gibbon, om heliga
Birgitta, språklig analys af Bellmans visa »Orfei
drängar» m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
