Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Ur lifvet i Lund kring 1800-talets midt (1847—1870). Af A. O. Lindfors. III. Sång och musik, sällskapligt umgängeslif, grupper och personligheter. Med 15 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
æ;,|"!:
^iy&-".~r:<>> i
.jn^
^"
"-V
;r^
,,^"v
>>
LUND FRÅN VÄSTER. TECKNING FRÅN 1850-TALET AF J. O. LINDFORS.
Tillh ör för fa ttaren.
UR LIFVET I LUND KRING 1800-TALETS MIDT
(1847—1870)
Af A. O. LINDFORS
III
SÅNG OCH MUSIK, SÄLLSKAPLIGT UMGÄNGESLIF, GRUPPER OCH
PERSONLIGHETER
Med 15 bilder
Låt oss vandra några gyllne stunder
arm i arm i Carolinas lunder,
låt oss lefva gudars lif en gång!
Må den friska sången dristigt skalla,
må vi gå dit tonerna oss kalla,
för oss an, du stolta glada sång!
Anders Andersson,
j^jjA, DET kan ej resoneras bort
eller förbises, så som vårt
svenska studentlif utvecklat
sig, är sången dess ädlaste
beståndsdel. Det är anrättningens fina
krydda, det är glädjens varma
springkälla, ungdomshänförelsens känsligaste
tolk. Och lyckligt att så är. Så länge
sång och musik lefva därinom, kan
student-lifvet äfven under tider af stor förflack-
ning aldrig bli helt krasst och poesilöst.
— »Bose Menschen haben keine Lieder».
Låt oss se litet närmare på detta
sångarlif i Lund, som länge bevarade den
Lindbladska andan och traditionen bland
den sångarskara, som Olle Warholm
knackade samman. Efter mästarens
afflyttning till Mellby funnos ju många
gamla Lindbladare kvar, t ex. tenorerna
Janne Afzelius, Esse Palm, Måns Böös,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
