Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Ur lifvet i Lund kring 1800-talets midt (1847—1870). Af A. O. Lindfors. III. Sång och musik, sällskapligt umgängeslif, grupper och personligheter. Med 15 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
A. O. LINDFORS
VALFRID BILLING.
Rosalie Dreilick och Nils Lundborg i
solopartierna.
Vid samma tillfälle sjöngs af den
begåfvade sångerskan fröken Hilma Sandels
en ny bit af Lindblad: »Von meinem
Berge muss ich steigen»; ett stycke satt
för 8 pianos utfördes äfvenledes. Detta
samma musiksällskap gaf på 1850-talet
»Herr Olaf og Elfkongens Datter» af
Gade, med Valfrid Billing, Martina
Siöcrona och fru Gunilla Warholm som
solister, vidare Gades »Comalå», med
solopartierna besatta af Malin Bruzelius och
Gustaf Nyblæus, en del af oratoriet
Elias samt flera andra större saker —
Pianovirtuosen par excellence var då för
tiden adjunkt Samuel Munck af
Rosen-schöld.
På 1860-talet trädde nya sångkrafter
upp i de afgängnas ställe; åtskilliga funnos
dock kvar. Nya voro den »Lovénska»
kvartetten, ursprungligen 4 bröder, söner
till professor Nils Henrik Lovén, Fredrik
(tenor), Nils och Sven Olof (mellanstämmor),
Lars (bas), men sedan ibland uppblandad
med något främmande sångarelement, t.
ex. Sigfrid Brink; vidare kvartetten
»Grönbergarna», så kallade efter en
kringresande damkvartett med detta namn;
den utgjordes af Claus Andersson Claus
(tenor), Anders Nordström och Nathanael
Agardh (mellanstämmor) samt David
Böklin (bas). Ännu en kvartett från slutet
af 1860-talet bör ihågkommas, de
storvuxna, ståtliga »Longobarderna»: Emil
Berglund (tenor), Sven Rahde och Mauritz
Aspelin (mellanstämmor), Carl Hallengren
(bas).
»Löshästar» bland den tidens sångare
voro bl. andra Casper Andersson (tenor),
Julle Holmberg (tenorbaryton), Oskar
Olson (dito), Lorenz David Sjöström, alltid
kallad »Julia» (bas), och sist men icke
minst Nils Lundborg, som sjöng sina
bassolon i Lund ända till 1868, då han
blef lärare vid Karlskrona
elementarläroverk.
Med danskarna var liflig beröring: de
s. k. »Fælleskoncerterna» i Lund och
Köpenhamn af bägge körerna
gemensamt började hösten 1856 och fortgingo
hela perioden. J. P. Hartmann skref många
vackra saker för dessa körer, såsom t. ex.
»I flygtige Svende», »Olav den Hellige»,
»Völvens Spaadom» o. s. v. År 1869
anslogs inkomsten af en dylik konsert,
på förslag af Weibull, till grundfond
för Tegnér-Oehlenschlägers skandinaviska
resestipendium. Samma år gjorde en
svensk-dansk dubbelkvartett, bestående af
danskarna Christoffer Möller, Högh
Gullberg, Tolderlund och Christian Lund samt
svenskarna Claus, v. Sydow, Ljungman
och Sjöström, en sångarturné i Skåne och
Danmark och samlade in medel till de
brandskadade i Gäfle. Med de danska
konsertsångarna följde ofta en eller annan
talare, Ploug, Vilh. Rodhe, Peder Hansen
m. fl.
Under 1860-talet existerade ett
nybildadt musiksällskap, ledt af den
akademiske kapellmästaren Vilhelm Gnosspelins.
Det debuterade den 1 december 1859
med en af Gnosspelius komponerad
sorgekantat öfver Oskar I till ord af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
