Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Karl von Linné. Af Isak Fehr. Med 36 bilder - Den långa arbetsdagen i Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
ISAK FEHR
LINNÉS SKRIFPULPET OCH SKRIFSTOL.
Tillhöra professor T. Tullberg i Uppsala.
Strängnäs-biblioteket, står uppgifvet
antalet exemplar, som hvarje nation
antecknat sig för. Det sammanlagda
antalet uppgår till 478, en siffra hvilken nog
tydligt betygar den förtjusning, som talet
väckte. Linné själf skrifver: »En så
ovanlig heder, som intygade herrar
studerandes besynnerliga affektion för mig,
gjorde, att jag hvarken kunde eller borde
det afslå, ehuru jag själf nogsamt såg
ett hastverk, opoleradt uppsatt under
några mina opassliga dagar före
rektoratets afläggande.»
Men det märkligaste talet torde vara
det, som han höll under sitt rektorat år
1759 i närvaro af konung Adolf Fredrik,
drottning Lovisa Ulrika och kronprins
Gustaf. Sin egen och den gryende
upplysningens åskådning i Sverige har han
aldrig klarare och modigare uttalat än
i detta tal, som också är ett ypperligt
exempel på hans vältalighet. Några
citat ur talet kunna lämna en
föreställning om dess tankegång och
originella vändningars »En människa utan
uppfostran, lämnad sig själf, liknar
mer en markatta än Guds beläte.
Vilda folkslag, barbarer och
hottentotter, skiljas från oss endast med
vetenskaper; liksom en taggig
sur-apel skiljes från en smaklig renett
endast genom kultur. Ja, genom
vetenskapen lyser det minsta
furstendöme i Tyskland härligare än det
stora kejsardömet Mogol med alla
sina skatter. Utan vetenskapen skulle
vår ekonomi drifvas af
förslagsma-kare. Ja, skogssnufvor skulle gömma
sig i alla buskar, gastar spöka i
alla mörka vrår, tomtegubbar,
vättar, näckar och andra Lucifers
anhang lefva med oss som
gråkattor samt vidskepelse, häxeri, signeri
svärma omkring oss som mygg.
Vetenskaper äro alltså det ljus, som
upplyser folk, som i mörkret vandra,
och låter dem se med klara ögon och
höra med öppna öron. Om
vetenskaperna skola drifvas till sin höjd, med
tillbörlig styrka, är nödigt, att
vetenskaperna få skygd af den ädla friheten,
att lärarne äro så försörjda, att de
ej behöfva dela sin tid till utkomster, att
de arbeta med täflan och ej med tvång,
ty tvungen amma sköter styfbarn, att
de göra vetenskapen så behaglig för sina
lärjungar, som någonsin möjligt är, att
dessa må, utan tvång, fatta för henne
kärlek. Våra vetenskaper få lif liksom
af solen, då konungen täckes välja de
yppersta i vetenskapen till lärare, och
icke en orator till ekonom, en ekonom
till poet, en historicus till medicus eller
en naturkunnig till orator, som
händelsen i dag gjort. Men vetenskaper hafva
alltid legat under, då öfverheten ej själf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
