Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Skansen. Af Gurli Linder. Med 11 bilder
 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
GURLI LINDER
FATBUREN FRÅN BJÖRKVIK I ÖSTERGÖTLAND (KOPIA
i sin väg simpelhet, taktlöshet och
sjelfsvåld, då blixtrade hans ögon i harmfull
indignation, och inför den ljungande
kraften i den blicken for den skyldige
samman. Det är en af de förpliktelser som
följa med besittningstagandet af »svenska
folkets egendom» att ej komma på skam
Artur Hazelii ljusa tro att råheten aldrig
skall fläcka »Sveriges bomärke».
Har Skansen till alla delar blifvit för
allmänheten hvad dess geniale skapare
åsyftade? Dömer man efter
besökssiffrornas alltjämt fortgående stegring och
det lifliga deltagandet i festerna, efter
den stolthet hvarmed vi inför främlingar
uppvisa Skansen och efter alla de
inspirerade uttalanden till hvilka den gifvit
anledning, så blir ju svaret ett obetingadt
ja. Men svaret på detta spörsmål står
äfven i andra tecken. Och aktar man
på dem, så blir nog jatonen en smula
osäker. Redan år 1893 skrefs om
Skansen: »På ingen annan plats kan läras
så mycket om Sverige.» Men är det
icke som om Skansens museala och
kulturhistoriska betydelse blifvit något
undanskymd för de stora besöksskarorna,
under det att Skansens egenskap af
utvärdshus — låt så vara enastående i sitt
slag — trädt alltför mycket
i förgrunden?    För oändligt
många är Skansen ingenting
annat än Flottans musikkår
och  restaurangerna   samt   i
bästa   fall björnburarna och
utsikterna från Solliden och
Håsjöstapeln.      Ett
genomögnande   af den   förträffliga
»vägvisaren»    för   Skansens
kulturhistoriska        afdelning
skulle    nog    öfvertyga   jag
vägar säga de flesta af oss
hur litet vi verkligen känna
Skansen   och   hur   ytligt vi
tillägnat  oss  dess rika
bildningsmaterial.    I en tidning
frågade    nyligen   en   stockholmare    om
betydelsen  af det bl. a. af Karlfeldt
använda   ordet »härbre».    Antagligen var
Skansen   välbekant   för   spörjaren, men
Morahärbret,   för   att  nämna   ett  af de
många,   hade   han   ej   gittat   upptäcka.
JÖDDE   I   GÖLJARYD.
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
 
