Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Michelangelos Medici-grafvårdar. Af Osvald Sirén. Med 14 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43o
OSVALD SIRÉN
»NATTEN.
tidigare brefven, då han önskar att få
utföra modeller i naturlig storlek till
grafvårdarnas figurer. Vasari beskrifver
den noggrant, då han talar om Jacopo
delia Quercias studier.
Såväl konstnärliga som historiska skäl
tala sålunda för att denna torso är ett
fragment af en af Michelangelos
flodgudar, och antages detta, så omöjliggöres
häraf den steinmannska hypotesen, stödd
på Tribolos lerskisser. Det kan för
öfrigt enligt vår tanke icke nog kraftigt
betonas, att dessa Tribolos skisser, trots
sin skenbara samhörighet med
Michelangelos kompositioner, äro tänkta och
modellerade af en konstnär med andra
afsikter än de som framträda genom
skulpturerna i Mediceerkapellet. De
imponerande monumentala
sarkofagfigurerna skulle dock tillintetgjort sådana
pittoreska flodgudar, som Tribolos skisser
framställa. I sin nuvarande uppställ-
ning skulle grafvårdarna knappast kunna
mottaga flodgudar af något slag, ty dessa
skulle trängas för långt åt sidorna. Den
ursprungligen planerade uppställningen
torde ha företett mindre
bredd-dimension.
De fyra allegoriska figurerna pä
hertigarnas sarkofager äro af ålder kända
under benämningarna Dag och Natt (il
giorno, la notte), Morgon och Afton
(l’aurora, il crepuscolo). De ha under
alla tider varit föremål för det mest
öfversvallande beröm af granskare och
tolkare. Här måste vi dock af
utrymmesskäl förbigå den estetiska analysen
för att i stället ägna något närmare
uppmärksamhet åt statyernas motiviska
betydelse.
De traditionella benämningarna på
dessa statyer torde först »officielt»
fastställts af den bekanta florentinske
historikern Benedetto Varchi i ett af hans tal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
