Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Rahel Varnhagen. Af Sigrid Platen. Med 7 bilder. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448 SIGRID PLATEN
X
WILHELM VON HUMBOLDT. TECKNING
P. E. STROCHLING (LONDON 1814).
lärdaste personer», sådana som filologen
Wolf, trots hennes okunnighet komma
till henne i hennes ensamhet och stanna
kvar i flera timmar under »det
djupsinnigaste, snillrikaste, angenämaste
samspråk» med henne.
Sin egenskap af »människomagnet»,
såsom hon kallat sig själf, bibehöll hon
till sena åldern, och i den Varnhagenska
salongen, som blomstrade under åren
1819—1833, möttes en icke mindre
brokig samling af betydande personer än i
den forna Rahelska s. k. »vindskupan».
Det rådde i denna andra salong samma
glada ton och otvungna umgängesformer
som i den förra, raka motsatsen till den
uppskrufvade, affekterade stämningen på
de »estetiska teer*, som just begynte
komma på modet i Berlin. Den
materiella sidan af dessa aftonsamkväm spe-
AF
lade städse en högst underordnad
roli. I det forna Levinska hemmet
tyckas »té och glace» ha utgjort
hela trakteringen, eftersom man
ofta åtskildes före supén. Såsom
sin egen husmor ger fru
Varn-hagen senare i sina bref en och
annan antydan om hur enkelt det
tillgick vid hennes supéer, dit furstar,
furstinnor och excellenser ofta
kommo objudna. Den stora
dragningskraften till dessa eftersökta
aftonunderhållningar utgjordes
uteslutande af det andliga utbyte man
erhöll af värdinnan själf såväl som
af de alltid i någon riktning
framstående gästerna.
Man utbytte tankar om
litteratur och konst; »likväl får ni icke
tänka er något slags bur eau d’esprit
eller eviga konstsamtal», skrifver
Rahel till en vän. Äfven politik
och andra dagens stora intressen
berördes och belystes ofta på ett
originellt, alltid behållningsrikt sätt.
Och samkvämet förskönades af sång
eller musik, utförd af verkliga konstnärer
eller andra framstående musiker. Liksom
alla öde öfriga sköna konsterna låg
musiken Rahel varmt om hjärtat, och hon
har på det mest träffande sätt uttalat sig
såväl om dess innersta väsen som om de
olika berömda utöfvare däraf, hvilka hon
varit i tillfälle att höra.
Ofta då hon hade en helt olika
uppfattning än »hela världen» vare sig om
en bok, en skådespelare, eller en
författare, skämtade hon öfver att hon
skulle komma i stupstocken, i fall hennes
goda berlinare, som så beredvilligt och
kritiklöst applåderade allt, ertappade
henne med att hysa så kätterska åsikter
om deras favoriter. Ty Rahel, »die
wahrhaftige», kunde icke förändra natur.
»Att jag åldras visar sig egentligen mest
däri, att jag blir allt anspråksfullare och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
