Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Kritik af materialismen. Ett efterlämnadt fragment. Af Gustaf Björklund. Med 1 bild - Materien - Kraften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
594 GUSTAF BJÖRKLUND
lighet. Vi togo ju i och med kraften
bort det verkliga i tinget.
En annan ganska vanlig definition på
materia är den, då man säger, att
materien är det passiva och kraften det
aktiva. Upptaga vi nu denna definition
på materia, så skola vi finna, att vi äfven
med denna till utgångspunkt komma till
alldeles samma resultat i afseende på
materien som nyss förut. Är materien det
passiva, kraften åter det på denna
passivitet verkande aktiva, så måste det
passiva, hur passivt det för öfrigt än må
vara, likväl mot denna verksamma kraft
göra något motstånd. Gjorde det
passiva intet motstånd så kunde man
naturligtvis icke tala om någon verksamhet
på detta. Men det, som gör motstånd,
är alltid en kraft, som verkar detta
motstånd. Detta strider dock mot det
passivas (materiens) natur såsom passivt.
Denna motståndskraft måste tänkas bort,
så vidt vi skola finna hvad vi söka, den
rena passiviteten (den rena materien).
Det som återstår, sedan denna
motståndskraft blifvit borttagen, skulle då
vara det fullkomligt passiva eller den rena
passiviteten (materien). Men det
fullkomligt passiva, eller det som på intet
sätt gör något motstånd och på intet
sätt för den verksamma kraften kan gifva
sig tillkänna såsom verkligt, är ingenting
annat än det rena intet. Vi återkomma
sålunda till alldeles samma resultat i
afseende på materien som förut. Men,
tänker man, materien är väl ända något.
Javäl — den är själfva bristen,
negationen hos kraften. Den negerade,
hämmade eller relativt passiva sidan hos
kraften framträder för oss såsom materia.
Om nu materien endast är negationen
hos kraften, så bör det äfven ligga i
kraftens begrepp att vara bristfällig eller
negerad. Vi skola i följande kapitel visa,
att detta också verkligen är förhållandet,
och att det sålunda ligger i kraftens be-
grepp att vara negerad eller materiell.
I så fall kunna vi omvända förhållandet
och i stället för att säga, att kraften är
en egenskap hos materien, tvärtom påstå,
att materien är en egenskap hos
kraften.
KRAFTEN.
Till hvarje förändring som sker, hvarje
verklighet som sättes, är det alltid en
kraft som därtill varit källan eller
orsaken. Man definierar därför också
kraften såsom varande grund till en princip
för verkningar. Det ligger således i
kraftens begrepp att yttra sig eller vara
verksam och att i dessa yttringar eller
verkningar framträda. Vi erinra oss från
föregående kapitel, huru det gick med
materien, sedan vi från henne tänkt bort
kraften; vi fingo nämligen då intet kvar.
Någon torde möjligen tänka, att det kunde
gå på samma sätt med kraften, ifall vi
tänka bort materien från denna.
Låtom oss därför från motsatta sidan
äfven underkasta kraften detta försök.
Huru går det med kraften, ifall vi tänka
bort materien? Materien var ju det på
hvilket kraften verkar, det som gjorde
ett visst motstånd mot denna
verksamhet och följaktligen det som hindrar
kraften att framträda i sina verkningar. I
samma grad som vi därför tänka bort
materien, tänka vi bort det som
inskränker och hämmar kraften. Med allt större
och större lätthet kommer ju kraften då
att framträda i sina yttringar eller
verkningar. Alltså långt ifrån att kraften
skulle bli overklig, när vi tänka bort
materien, blir kraften tvärtom just därigenom
mer och mer verklig eller vinner i
verklighet. Att så äfven bör vara
förhållandet är tydligt, ifall det resultat, till
hvilket vi förut i afseende på materien
kom-rmo, nämligen att den endast var kraftens
negation, befinnes vara riktigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
