Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Rudyard Kipling. En utvecklingslinje. Af August Brunius. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att han icke är angloindier till sin härstamning.
Han har införlifvat Indien med
litteraturen, men han har icke gjort det från
lokalpatriotens begränsade ståndpunkt och
ännu mindre som turist; han är hemma i
Indien som få, men har samtidigt alltid
känt sig som britisk världsmedborgare i
första rummet. Släkten Kipling är en
gammal prästsläkt från Yorkshire, men i
Rudyards person äro förenade icke blott engelska,
skotska och irländska utan äfven
holländska raselement. Fadern, John
Lockwood Kipling var konstnär och hade vid
sonens födelse den 30 dec. 1865 just
tillträdt en professur i arkitektonisk
byggnadskonst vid en engelsk konstskola i
Bombay. Han hade ett stort intresse för
indisk konst och arkeologi och säges ha gjort
mer än någon europé för skyddandet af
Indiens inhemska konstminnesmärken.
Samtidigt med sonens litterära debut i London
utgaf han en bok »Beast and man in
India» som lär röja skarp iakttagelse, en
något cyniskt färgad humor och litterär
kultur. Modern, Alice Macdonald, är en
rikt begåfvad kvinna, redan i ungdomen
känd för sin skönhet och skarpa kvickhet.
För endast ett par år sedan utgaf hon
tillsammans med sin dotter Alice Fleming en
samling dikter, som väckte uppmärksamhet
för sin utprägladt manliga form och ton.
Rudyard hade sålunda litterärt arf att lyfta
både från far och mor.
Till sitt sjette år lefver han i Bombay
hos föräldrarna. Man kan icke öfverskatta
betydelsen af den första barndomen i denna
stad, som kallats Orientens mest kosmopolitiska
stad. Hvilken öfverväldigande flod
af intryck har icke strömmat öfver denna
tidigt vakna barnsjäl, som snart öfvergaf
sin ålders lekar för att bära se. Här gingo
sagans gestalter lifslefvande i hans närhet,
och Tusen och en natt var ingen fantasi;
i nästa gathörn lurade det Okända, det
Underbara; det otroligaste var tänkbart, det
oerhördaste en verklighet. Och här, i
brytningspunkten mellan Orient och Occident
mötte hans outvecklade förstånd de svåraste
problem: att sammanjämka två världar, så
oförenliga som eld och vatten; den ena
ordningens, de klara linjernas, den
behärskade lidelsens, den andra regellöshetens,
färgrikedomens, de våldsamma animala
impulsernas värld. När han följer föräldrarna
till England och stannar där i släktingars
vård för att gå i skola, har han redan fått
en undervisning, som öfvergår all boklig
lärdom. I »Kim» har han gifvit en
antydan om arten af denna undervisning, som
går genom ögonen och icke genom öronen,
denna urgamla uppfostringsmetod, som
numera är i det närmaste förträngd i den
civiliserade världen af bokstafs- och
sifferkult. Man behöfver knappt få bekräftadt
att han var en lat och vårdslös skolpojke;
redan innan han beträdt skolan, måste han
ha vuxit från den. I College of Westward
Ho, Bideford, lär han ha gjort sig känd
mest som en oförbätterlig rustibus,
ständigt begifven på upptåg riktade både mot
lärjungar och lärare. I denna skola
tillämpades en egendomlig uppfostringsmetod,
som växlade mellan en fullständig frånvaro
af disciplin och sporadiskt tillgripna
våldsamma straffåtgärder.
Skolarbetet lämnade sålunda af flera
skäl icke så djupa spår i unge Rudyards
ingenium. Men det var godt gry i honom.
Som alla blifvande genier har han sökt
vränga sig ur metodikens järngrepp och
tidigt gripit sig an med själfbildning. Äfven
här kom honom hans goda lycka till hjälp.
Sina lediga dagar tillbragte han hos sin
moster lady Burne-Jones, maka till den
berömde konstnären, och i deras hem möttes
tidens konstnärliga och litterära celebriteter.
Biblioteken stodo öppna för honom, och
hans egna litterära försök uppmuntrades och
stöddes.[1] Det var sol och vatten på det
körn, som satts i Indiens feta jord.
Sjutton år gammal är han åter i Indien.
Och nu börjar det medvetna utbildningsarbetet,
det målmedvetna samlandet af
intryck och iakttagelser. Liksom en äldre tids
brådmogna och tidigt erfarna geni, liksom
Dickens, väljer han instinktlikt det yrke, som
skall bringa honom i närmaste kontakt med
lifvet i dess olika former: journalistiken.
Han genomkorsar Indien på resor i olika
uppdrag; han föres tillsammans med
människor af olika raser, olika trosbekännelser,
olika kaster och stånd; han är god vän med
Tommy Atkins och samtidigt en trägen
gäst hos mrs Hawksbee och hennes
egendomliga societetsbröder och systrar; han
upplefver sällsamma äfventyr och ser nästan
dagligen underliga öden upprullas. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
