Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Hvem var räddast? Ett sommarminne af Valfrid Ek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVEM VAR RÄDDAST ?
valfrid.
Visst inte (lockar hunden). Nej, Modig får inte
gå ut.
ella.
Får han inte gå ut? Ar det inte bäst, att
han vaktar huset utanför?
valfrid.
Nej, då Springer han sin väg. Det är ju
bara en valp. Men när han skäller här innanför,
så skrämmer han i alla fall tjufvarna.
ella.
Tjufvarna! (fattar tag i Valfrid) — Gud
Valfrid, du talar ju om tjufvarna alldeles som om
— tror du då verkligen, att det är någon fara?
valfrid.
Nej, visst inte. Det är bara för att lugna
dig som —
ella.
Som du talar om tjufvarna. — Tack skall du
ha! —
Nej, söta lilla rara Modig — du får inte gå
tit. Visst inte! Du skall bli inne och beskydda
oss.
valfrid.
Men han vill ut. Hvad ska vi göra?
ella.
Då går vi med honom. Har du en rem att
leda honom i?
valfrid.
Men det är ju kolmörkt ute — och om vi
då —
ella.
Gud, Valfrid!
valfrid.
Hvad är det?
ella.
Om vi då — du ville säga — {/ned
uppspärrade ’ögon och med stark betoning) om vi då mötte
dom!
valfrid.
Nåja, så vore väl det bättre, än oin di kom,
när vi låg och sof.
ella.
Låg och sof! Tror du det kan hända, att
jag lägger mig att sofva ? Inbilla dig inte det,
kära du, och inte att du får sofva heller.
57
valfrid.
Ska vi då sitta uppe hela natten ?
ella.
Javisst, naturligtvis. Oeh ljus skall brinna i
alla rum.
valfrid.
Men, kära du, jag har inte fler ljus än ett
enda i mitt sofrum. I pappas och mammas rum
är ljusen just nedbrända.
ella.
Då sätter vi i nya, vet jag.
valfrid.
Ja, men di ligger allesammans i det där
skåpet, som — —
ella
{sätter handen för hennes mun).
Tyst!
valfrid.
Hvad är det?
ella.
Du får inte säga det. Du är så stygg — du
skrämmer mig jämt.
valfrid.
Hvad i all världen har jag sagt då ?
ella.
Du tänkte säga — neka inte till det — du
tänkte säga {med uppspärrade ögon och stort
eftertryck) — det där skåpet där — där tjufven är
instängd.
valfrid
{skrattar).
Det där skåpet, som Kristin, obegripligt nog,
tagit nyckeln ur, tänkte jag bara säga.
ella.
Men så låter vi lampan brinna då.
valfrid.
Den håller redan på att slockna. Oljan står
också —
ella.
Tyst, Valfrid! Låt bli att skrämma mig jämt.
valfrid
(skrattar).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
