- Project Runeberg -  Ord och Bild / Sjuttonde årgången. 1908 /
59

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Hvem var räddast? Ett sommarminne af Valfrid Ek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HVEM VAR RÄDDAST ?

59

valfrid.

Jag ger ut den.

ei.la.

Ja, det bör du göra. Kanske att du ändå kan
väcka mod och själfständighetskänsla hos några
kvinnor genom dina dristiga tankar.

valfrid.

Usch!

ella

(skriker dämpadt).
Hvad är det?

valfrid.

Jag tyckte det gick i trappan (med lillkämpadt
lugii). Det är väl Modig som kommer igen
(reser sig).

ella.

Nej, nej! Öppna inte! Hur kan du veta att
det är Modig?

valfrid.
Jag hör ju, att det är en hund.

ella.

Nå, än sen! Liksom inte tjufvarna kunde ha
hundar!

valfrid

(ropar).

Modig! Kom in lilla Modig! (De lyssna.)
Det är inte lian. Han skulle skrapa på dörren.

valfrid.
Ska jag dra en tändsticka?

ella.

Nej, nej! Jag vill inte — jo, gör det! (De
sitta en stund tysta, tätt tryckta mot hvarandra.)

(Valfrid drar en sticka, och Ella stirrar rundt
rummet med förskrämda blickar. Det blir mörkt
igen.)

ella
(hviskande’).
Nu är det tyst igen.

valfrid.
Ja —- kanske att de också —■

ella.

Hvad!

valfrid.

Jag menar — att de också lyssnar.

ella

’far upp skrikande).

Valfrid! Jag hör karlsteg!

valfrid

(rusar tipp och tänder lf uset).

Låt oss tala högt, som om det var inånga
människor — bullra, hör du! (skjuter en stol —
ropar högt) Nej, men Rudolf, sitter du uppe ännu?
Hvarför tar du fram din revolver? Ar den laddad?
Akta dig, var för all del försiktig!

(Det knackar på dörren, Ella gallskriket\
Utanför svarar man med gällt skrik. Häpen tystnad.)

kristin

(skjutande upp dörren).

Hvad i herrans namn står på? (stiger in,
flickorna betrakta henne med stum bestörtning.)

valfrid.

Kristin! Hvar kommer hon ifrån ?

kristin.

Hvad är det här för tillställningar! Hvarför
står soffan så där? Och hvarför skriker herrskapet
som galningar?

valfrid

(strängt).

Hvar har Kristin varit, som inte kommit förr?
Det vore bättre att svara på det.

kristin.

Hvar jag har varit. Jag har gått och släpat
på den här tunga korgen, så jag kunnat släpa ihjäl
mig, ända bort från Vadet.

valfrid.

Från Vadet?

kristin.

Ja — ångbåten lag ju inte till här, vgt ja, för
den var försenad, och det hade blitt så mörkt, att
den inte trodde sig till att gå in här i den här
vikpölen.

valfrid.

Och så fick Kristin fara med ända till Vadet
och gå därifrån! Ja, det var ju mycket tråkigt.
Men säg mig nu (i sträng ton) hvar har Kristin
gjort af nyckeln till förstuskåpet?

kristin.

Det måtte väl fröken veta.

valfrid
(med värdighet).

Nej, visste jag det, så frågade jag inte. Hvar
är den ?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:50:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1908/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free