Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Barnet som konstnär. Af Anna Maria Roos. Med 24 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
anna maria roos
ser sig om på den lilla minsta
prinsessan, hvilken kommer långsamt trafvande
efter, är af hennes femåriga syster
Ingrid. Man frågar sig ovillkorligen: Hvad
månde varda af dessa barnen?
Af ett annat konstnärsbarn, nämligen
af samme lille Sven Eriksson, som utfört
den ofvan reproducerade bilden från
dammen på Skansen, meddelas här
ytterligare ett par trädstudier, som äro
särskildt anmärkningsvärda för det starkt
moderna draget i hans sätt att uppfatta
ett löfträds arkitektoniska struktur.
»Askungen», som får städa efter sina
stolta systrar, när de resa bort till balen,
är komponerad och utförd i akvarell af
en tioårig Djursholmsflicka, Maj A., som
också har konstnärlig begåfning att brås
på.
Och så slutligen några bilder af ett
barn, hvilket redan hunnit visa, att de
rika löftena ej bedragit. Här äro
nämligen några hästteckningar af fru Märta
Améen, f. Sparre, hvaraf en utförd af
konstnärinnan redan vid sex års ålder.
Denna bild visar på ett slående sätt
sanningen af hvad Ruskin — bland andra —
framhållit, att man gör oändligt mycket
bättre hvad man är intresserad af. Häs-
ten är ju alldeles förvånande väl gjord
för att vara af en sexåring — märk
särskildt hästens rörelse för att hålla emot
i sluttningen; däremot är vagnen — en
»hus-vagn» af det slag som brukas i
Belgien — knappast bättre utförd än hvad
hvilket barn som helst skulle kunna göra.
Bland de barnteckningar, som röja
märkliga anlag, torde ock få inrangeras
bilden å sid. 356, i betraktande af att
dess upphofsman är endast aderton
månader gammal. Denne pys — Gösta
K. — som ännu ej kan tala annat än
enstaka ord, brukar, så snart han får
syn på papper och penna, rycka dem till
sig för att börja rita — oftast »gubbar»
men ibland också blommor. Man kan
vanligen urskilja hvilket slags blomma han
vill framställa; så t. ex. åstadkom han
en gång en vallmo, förvånande väl
karaktäriserad. Den meddelade teckningen
är ingalunda en af hans bästa, ehuru den
är den enda som råkat bevaras.
Egendomligt är, att denne diminutive artist
tycks öfva en viss kritik gentemot sina
egna verk; när han afslutat en teckning,
håller han den med en granskande blick
framför sig, och om han då finner den
misslyckad, ruskar han ogillande på huf-
HÄSTAR VID KRUBBAN. MAJ J. I I ÅR.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
