Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Amerikanska bibliotek och bibliotekssträfvanden. Af Valfrid Palmgren. Med 12 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
valfrid palmgren
som kan elda ett barns håg, tilltala dess
sinne, utveckla dess anlag, tillfredsställa
dess vaknande vetgirighet och odla dess
smak; det är ett kunskapens träd med
härliga frukter, som alla äro tillåtna, som
locka och fängsla barnets fantasi, hjärta
och förstånd. I Amerika betraktas
biblioteket som skolans naturliga
bundsförvant, dess såväl komplement som
supplement. Såväl skolan som biblioteket
äro krafter, som sträfva mot samma mål.
Skolan åtnjuter, som sagdt, den förmånen
att vara obligatorisk; därigenom blir den
en makt, kraftig och aktningsbjudande.
Biblioteket åter får blott lita på sin egen
inneboende dragningskraft, det får därför
söka att med alla medel öka denna och
vinna barnet, fängsla dess intresse, egga
dess läslust. Men biblioteket har också
medel att utföra sitt värf, medel som
gjort att det i Amerika står väl så
högt, om ej högre än skolan, söm en
uppfostrande kraft i samhället. Under
det skolan lär barnen att läsa, skänker
biblioteket dem böcker att läsa i; skolan
lär barnen geografi, biblioteket bjuder
dem vackra planscher och fängslande
reseskildringar om det underbara fjärran,
som hägrar för hvarje barns sinne; i
skolan läsa barnen historia, i biblioteket
finna de samma stora män och kvinnor,
om hvilka de läst, men finna dem
lefvande i de verk de skapat, de tankar de
tänkt, de dikter, i hvilka de skänkt oss
sina drömmar och känslor. Under det
skolan har bestämda kurser inom sina
många olika kunskapsgrenar, kurser som
sk,ola inläras, kan biblioteket leda
barnets håg mot det, som en gång skall
blifva dess kall i lifvet, genom att gifva
det tillfälle att själfständigt utveckla sig
åt det håll, dit det drifves af anlag och
lust.
Under det vi ännu knappast veta af
något annat uppfostringssystem för våra
barn än skolan, har i Amerika bibliote-
ket länge gått hand i hand med skolan,
och i Amerika finnas många, som skatta
bibliotekets betydelse t. o. m. högre än
skolans. De anse, att det är bättre att
bjuda ett barn vackra och intressanta
böcker — då lär det sig snart af sig
själf att läsa — än att lära det att läsa
och sedan icke gifva det några böcker
att läsa i. Det är, som en gång en
framstående amerikansk biblioteksman
sade till mig, som att lära en person
skomakaryrket, men när han lärt det,
icke gifva honom något läder att göra
skor af.
När barnet slutat sin skolgång, och
studenten lämnat universitetet, när
uppfostringsanstalter af alla slag stängt
sina portar för sina lärjungar, är dessas
uppfostran likväl ej afslutad, och de böra
ej därmed ha slutat att lära. Ty man
lär ju eller borde lära, d. v. s.
utvecklas, så länge man lefver. Därför, när
alla andra läroanstalter hafva gjort för sina
lärjungar hvad de kunnat, då tager i
Amerika det fria offentliga biblioteket
vid, dess portar äro alltid öppna, och
inom dess murar är ingen vare sig för
ung eller för gammal, för lärd eller för
olärd, för hög eller för låg för att finna
ett gladt välkomnande. Om biblioteket
är af minst lika stor vikt för barnen och
skolungdomen som skolan, så är dess
betydelse ej mindre genomgripande för
dem, som slutat skolan. Biblioteket är
de fullväxtes läroanstalt, som de aldrig
kunna växa ifrån, hvars alla klasser ännu
ingen genomgått, och det är därtill en
fackskola inom hvarje tänkbart fack, med
specialkurser i alla ämnen. Hvarje
område af mänskligt tänkande, mänskligt
arbete är representeradt i biblioteket,
och vetenskapsmannen såväl som
arbetaren finner där, hvad han behöfver, för
att han själf och hans verk skall kunna
utvecklas och gå framåt. Men det
amerikanska biblioteket är mera än detta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
