- Project Runeberg -  Ord och Bild / Sjuttonde årgången. 1908 /
390

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Amerikanska bibliotek och bibliotekssträfvanden. Af Valfrid Palmgren. Med 12 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140

valfrid palmgren

bestående bibliotek införa förbättringar,
de skola uppmuntra och understödja
arbetet, där så kan behöfvas, de skola stå
till tjänst med råd och dåd i allt, som
rör bibliotekens skötsel och omvårdnad.
Vidare skola de verka för grundandet
af nya bibliotek inom staten, och för
detta ändamål finnas inom
kommissionen särskilda tjänstemän, s. k.
biblio-teksorganisatorer. Slutligen verka
statskommissionerna genom utsändandet af
vandringsbibliotek till långt aflägsna orter
inom staten. Kommissionen utför inom
staten samma arbete, som det fria
offentliga biblioteket i hvarje stad utför inom
sitt område, och har dessutom om hand
öfverinseendet äfven öfver städernas
bibliotek. Den princip, som är den
ledande för kommissionerna, är densamma,
som behärskar hela det amerikanska
biblioteksväsendet, den nämligen, att
liksom hvarje medborgare i någon af de
Förenta Staterna har rätt att fordra
undervisning och uppfostran i en af dess
public schools, högre såväl som lägre, så
har samma medborgare, man, kvinna eller
barn, också rätt att begagna böckerna i
ett fritt offentligt bibliotek till fortsatt
uppfostran, sig själf och ytterst samhället
till gagn.

Hvad statskommissionen gör för
biblioteksväsendets utveckling inom staten,
gör, såsom jag redan nämnt, de
särskilda städernas styrelser för de respektiva
städernas biblioteksförhållanden. Hvarje
större stad äger och underhåller ett stort
och präktigt centralbibliotek, beläget i
stadens bästa del, kanske t. o. m. på
dess bästa plats. Men som
amerikanarna anse, att man lika litet kan fordra
af en stads invånare, att alla skola
begagna ett bibliotek, som att de alla skulle
gå i samma kyrka, eller att de skulle
äga bara ett postkontor, så har i hvarje
stad ett helt grenverk af s. k.
filialbibliotek utbredt sig inom staden. Ett sådant

filialbibliotek är ett centralbibliotek i
mindre skala, som inom sitt distrikt
utför samma arbete, som centralbiblioteket
inom sitt område. Skillnaden är
egentligen blott den, att filialbibliotekens
boksamlingar i regel ej öfverskrida ett visst
antal volymer, omkring 20,000, under
det centralbibliotekets samling
oupphörligen tillväxer. Centralbiblioteket
innehåller alltid äfven de böcker, som finnas
i filialbiblioteken, och å andra sidan låna
filialbiblioteken hvad som önskas ur
centralsamlingen. På så sätt blir
centralbibliotekets samling lätt och bekvämt
tillgänglig för låntagare i stadens alla delar.
I filialbiblioteken finnas äfven
fullständiga uppsättningar af centralsamlingens
lappkatalog tillgängliga för allmänheten.
I regel är systemet så organiseradt, att
man kan låna en bok i
centralbiblioteket och återlämna den i hvilken som
helst af filialerna, och tvärt om. Utom
dessa verkliga filialbibliotek med sin
stående boksamling finnas äfven läsrum utan
boksamling, men med samlingar af
tidningar och tidskrifter, samt s. k.
stationer, där man ur de olika bibliotekens
samlingar får beställa böcker till hemlån
och afhämta och återställa lånad litteratur.

Men ej blott ståt och kommun, äfven
enskilda intressera sig i Förenta
Staterna för biblioteksrörelsen och tro, att
dess verksamhet är till gagn för
individen och för samhället. Många af
Amerikas rika män hafva därför med stor
frikostighet understödt biblioteksrörelsen.
De dyrbaraste och mest storartade
bibliotek hafva i Förenta Staterna blifvit skänkta
af enskilda, mest köpmän och
industriidkare, hvilka af egen erfarenhet lärt att
skatta biblioteket som
uppfostringsanstalt. Staden New York har som gåfva
erhållit ofantligt värdefulla bibliotek af
köpmännen J. J. Astor och J. Lenox
samt af de framstående juristerna Samuel
I. Tilden och Seth Löw; den sistnämn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:50:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1908/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free