Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Amerikanska bibliotek och bibliotekssträfvanden. Af Valfrid Palmgren. Med 12 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
valfrid palmgren
sell Lowell: »Jag tror, att braket att gifva
bort penningar under sin lifstid (och det
finns förde flesta människor ingenting utom
fördomar, som är så svårt att skiljas ifrån)
är vanligare bland amerikanare än bland
något annat folk. Det är en stor glädje
att se, att de mest omtyckta föremålen
för deras frikostighet äro högskolor och
bibliotek. Min erfarenhet har kommit
mig att tro, att det icke finns något land,
i hvilket rikedomen är så medveten om
det ansvar, som medföljer den, som vårt
eget land..... Det finns intet sätt,
hvarpå en man kan åt sig själf resa ett
så säkert och varaktigt minnesmärke som
genom ett offentligt bibliotek. På ett
sådant kan han utan fruktan låta inhugga
ett »Resurgam», ty genom sin goda
gärning skall han åter uppstå i det
tacksamma minnet, i de allt mer upplysta
och utvecklade sinnena och i de alltjämt
starkare karaktärerna hos generation
efter generation. Pyramiderna kunna
glömma sina byggmästare, men
minnesstoder sådana som biblioteken hafva ett
längre minne.»
Vi skola nu se till, huru biblioteket
i sin verksamhet söker uppfylla de
fordringar, som i Amerika ställas på ett fritt
offenligt bibliotek.
Chefen för det stora och praktfulla
Kongressbiblioteket i Washington, Mr.
Herbert Putman, en af Amerikas mest
framstående biblioteksmän, yttrade en
gång, att den största synd, som
allmänheten kan begå mot ett bibliotek, är att
ej gå dit. I dessa ord ligger i själfva
verket förklaringen till den sträfvan, som
är utmärkande för de amerikanska
biblioteken, att göra vistelsen i biblioteket så
behaglig som möjligt för
biblioteksbesökarna, så att de skola trifvas där och
gärna och ofta komma tillbaka.
I Amerika söker man därför att
redan genom bibliotekets yttre och genom
alla dess anordningar i öfrigt tilltala den
besökandes sinne och göra hans
biblioteksbesök så bekvämt och angenämt för
honom själf som möjligt.
Det är ju klart, att i ett land, som
äger den rikedom på bibliotek, som
Amerika, den yttre formen för dessa
bibliotek måste variera ofantligt, allt efter
bibliotekets storlek och
förmögenhetsvillkor. I ett afseende äro de emellertid
alla lika från det minsta, som kanske
rymmes i ett för ändamålet förhyrdt rum,
till det största, Kongressbiblioteket i
Washington, med dess i J/2 million
volymer, —- de sträfva efter att få en yttre
och inre utstyrsel, som motsvarar deras
ändamål, att vara medelpunkten för
samhällets intellektuella lif. En naturlig
följd däraf är, att man framför allt söker
gifva biblioteken ett centralt och
bekvämt läge antingen i förhållande till
hela staden, om det är fråga om dess
enda eller dess centralbibliotek, eller
eljes i förhållande till stadsdelen eller
kvarteret, som dess verksamhet skall omfatta.
Man anser, att den vackraste och bästa
tomten i staden alls icke är för god för
biblioteket, därför att detta ju skall vara
samlingsplatsen för folk af alla stånd och
klasser och af alla åldrar, generation efter
generation. At teatrar och nöjeslokaler
gifvas ju i allmänhet i Europa de bäst
belägna tomterna. I Amerika är det
biblioteken som äro privilegierade i detta
hänseende. Så är förhållandet i
Chicago, Boston, Washington o. s. v.,
öfverallt i små som i stora samhällen. Och
i New York har för den stora nybyggnaden
för stadens centralbibliotek upplåtits en
präktig tomt på den berömda 5:te
Avenuen.
Vidare äro alla bibliotek lika
därutinnan, att man söker att göra dem såväl
ut- som invändigt så vackra och
tilldragande som möjligt, utan att därför slå
af på de praktiska kraf, som måste
ställas på ett rum eller en byggnad med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
