Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Det tvåhundrade häftet. Af Karl Wåhlin. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det tvåhundrade häftet 425
allt: vi hafva icke i vårt land ett på danska
och norska förhållanden riktadt studium,
hvarigenom vi skulle kunnat ge den
mångsidiga bild af dansk och norsk kultur, som
de i Ord och Bild influtna artiklarna
tillsammantagna skänka. För öfrigt hafva vi
ingalunda underlåtit att i lämpliga fall
öfverlämna behandlingen af danska och
norska ämnen åt svenska författare. Jag
anför som exempel härpå:
Harald Höffding af Allen Vannérus.
Drachmannstudier af Klara Johanson. Från eldens och
isens land af Rolf Nordenstreng. Niels Henrik
Abel af G. Mittag-Leffler. Henrik Ibsen af John
Landquist. Björnstjerne Björnson af Ruben G:son
Berg. Jonas Lie af Nils Erdmann. Om
Werenskiold och Taulow af Richard Bergh.
Beträffande språkfrågan kan det vara
nog att erinra därom, att hvarje bildad
svensk kan läsa böcker på danska och
norska — hvarför icke då
tidskriftsuppsatser? Språket ger, för den som förstår
det, en oersättlig lokalfärg. Jag behöfver
blott nämna namnen Holberg, H. C.
Andersen och Björnson. Den stilistiska
karaktären kan ej annat än tillnärmelsevis
uppnås i öfversättningar.
Om vår öfverlägsenhet i kännedomen
af grannländernas förhållanden och af
deras språk är »en fördel som vi med all
kraft böra söka uppehålla» — ett
påstående hvari jag lifligt instämmer —, bör
man väl tillvarataga de medel, hvarigenom
en sådan kännedom vinnes, och bland dessa
spela enligt mitt förmenande de åt
grannländerna upplåtna sidorna i Ord och Bild
en icke oviktig roll. Att de skulle »endast
verka tyngande för den svenska publiken»
har jag svårt att tro, då de innehålla
artiklar sådana som de ofvannämnda och
många med dem jämförliga.
Jag går vidare i pressens uttalanden och
finner i Stockholms Dagblad 1907
följande sympatiserande omdöme af C. G. L.
Ord och Bild har blifvit kallad
»Skandinaviens förnämsta tidskrifts, och den har varit
skandinavisk både då man hånskrattade åt detta ord i
Köpenhamn och Kristiania och nu då man rycker
på axlarna åt ordet i Stockholm. Därigenom visar
den sig ha den fina egenskap jag kallar »storsvensk»,
i detta ords vackraste mening. De dansk-norska
bidragen tryckas på originalspråket, det sker sällan
i danska och norska tidskrifter. Hvilken nation
har i detta fall den högsta kulturståndpunkten ?
Ett år senare yttrar K. J. i samma
tidning:
»Under sina tio första år begagnade Ord och
Bild uteslutande det språk, som mänskligt att döma
passar bäst för en svensk publikation. När sedan
skandinavisk trespråkighet infördes, tycktes
redaktören tillmötesgå en allmän önskan, ty han
handlade i enlighet med resultatet af en rundfråga till
läsekretsen. Det kan betviflas, att en dylik
enquéte i denna dag skulle aflöpa på samma vis.
Man kan, utan att hysa det ringaste agg till
grannarna, af pietetsskäl så väl som på estetiska
grunder vilja se modersmålet allenarådande i vår
yppersta tidskrift.»
Sedan nu såväl recensenterna som
redaktionen haft ordet, tillkommer det våra
svenska prenumeranter att uttala sig om,
huruvida de önska att tidskriftens
verksamhet fortsättes på samma sätt som
hittills och finna proportionen mellan bidrag
från de olika länderna ungefärligen rättvis,
om de, med bibehållande af
filialredaktionerna, önska planen i vissa afseenden
förändrad, eller om de helst skulle se en
återgång till det tidigare programmet:
redaktion blott i Stockholm och bidrag
blott på svenska språket. Vi uppmana
därför våra prenumeranter att, helst med
motivering af sin ståndpunkt, i skrifvelse
adresserad till Redaktionen af Ord och
Bild, Stockholm, före den 20 oktober uttala
sig i frågan, hvarvid namn och adress böra
fullständigt utsättas. Anonyma yttranden
medräknas icke i voteringen. Redaktionen
återkommer före årets utgång till frågan
och förbehåller sig att ur de inkomna
skrif-velserna få publicera hvad den finner vara
lämpligt, så vida icke bestämdt
undanbedjande häraf ingår i skrifvelsen.
Bolaget Ord och Bilds styrelse utgöres
fortfarande af f. d. riksantikvarien m. m.
Hans Hildebrand (ordförande), tidskriftens
utgifvare (verkställande direktör) och herr
Helmer Lundberg (kassadirektör).
Fil. d:r fröken Kerstin Hård af
Segerstad, som i slutet af 1902 inträdde såsom
redaktionssekreterare, lämnade denna
befattning i början af 1907 och efterträddes
af skriftställarinnan fröken Mildred
Thorburn (numera fru Thorburn-Busck), som i
slutet af samma år afgick, hvarvid fröken
Anna Beijer inträdde i hennes befattning.
Distributionen af tidskriften besörjes
fortfarande af bokförlagsfirman Wahlström
& Widstrand. Tryckningen fortgår å Iduns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
