Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Om skydd för den svenska naturen. Af Rutger Sernander. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 66
rutger sernander
KARLBERGSVÄGEN MED NÅGRA AF DE GAMLA LINDAR, SOM NEDHÖGGOS I906.
ska frostskador i omgifvande trakter.
Men det har varit tillräckligt, att några
mossodlare och landtbrukare helt enkelt
satt sig öfver sådana undersökningar och
kategoriskt framkastat ett »vi praktiska
karlar se väl, att myrar äro frosthärdar,
och därför skola de torrläggas», för att
vederbörande skola ignorera vetenskapen
och fortfarande låta penninganslagen
utgå för ofruktbara utdikningar. På det
småländska höglandet ligger omkring
Käfsjön en i zoologiskt och botaniskt
hänseende mycket säregen mosskomplex.
Ornitologerna äro särdeles intresserade
af att denna vildmarks märkliga nordiska
fågellif, som är alldeles utan motstycke
i södra Skandinavien, blir bevaradt och
àro därför mycket bekymrade öfver den
utdikning som nu hotar området. Den
odlingsmark, som skulle vinnas, ställer
sig allt för dyrbar att motivera företaget,
mossarna »anses som en svår frosthärd»
och skola därför torrläggas. Helt säkert
komma de högst betydande anslag af
offentliga medel, som kräfvas, att också
beviljas. — Med en suck tänker man
på, att med endast en bråkdel af dessa
ofruktbara utdikningsmedel kunnat inlö-
sas de dyrbaraste pärlor af svensk natur,
som vi nu se räddningslöst gå till spillo.
Men de praktiska intressena böra ju gå
framför allt.
I den förut omnämnda uppsatsen om
naturminnesmärken och naturskydd har
jag sökt visa, huru vi genom tradition
från de tider, då naturen var oss
öfver-mäktig, mottagit en stark känsla af det
förtjänstfulla i allt som vidgar odlingen
på naturens bekostnad. Denna
uppfattning har varit drifkraften för otaliga
mannadåd, där praktisk energi och
viljekraft fått göra sig gällande. När man
kastar sig i dessa i det föregående
behandlade sänknings- och
utdikningsföre-tag, hvilkas ekonomiska basis är
tvifvelaktig, möta vi enligt min tanke närmast
utslagen af en sedan urminnes tider
nedärfd svårutrotbar föreställning, att
man gör sig och eftervärlden en
ovärderlig tjänst, då man så kraftigt ändrar
och betvingar arffienden naturen.
Öfver vårt land har nyss brusat fram
en restaureringsflod, som på ett par
årtionden lyckades förstöra mera af våra
historiska minnesmärken, än hvad ett
par århundradens vanvård förmått. Med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
