Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tionde häftet
- »Den blåögda». Tegnérs och Brinkmans huldgudinna. Af E. Wrangel. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
e. wrangel
5i 6
område den lilla i ån utskjutande delen
af landtungan.
Ar 1832 inköptes Jonsered af Willjam
Gibson, bördig från Skotland och sedan
1815 gift med en syster till
grosshandlanden Olof Wijk. Gibson inrättade vid
Jonsered en fabriksdrift, som några år
förestods af en annan skotte, Alexander
Keiller, hvilken äfvenledes blifvit
besvåg-rad med Wijk. Olof Wijk själf
öfvertog, i arrende på femtio år, lägenheten
Bokedal, som skulle blifva hans
sommarbostad.
*
På Bokedal, af både natur och smak
så rikt lottadt, härskade under något mer
än tvenne årtionden kommerserådet Olof
Wijks maka HlLDA PRYTZ •— »den
Blåögda». Omkring halfva året bodde
familjen här på landet; endast husfadren
måste på grund af sin stora, alltmer
utvidgade affärsverksamhet mestadels
under söckendagarna stanna kvar i
Göteborg. Det var en högtid, när han
någon gång äfven utom söndagarna kunde
slita sig lös och hvila ut på Bokedalen.
Då var det hans hustrus förtjusning att
i sällskap med mannen företaga ridturer
i den vackra nejden.
Hilda Wijk älskade högt detta sitt
»lilla jordiska paradis». Till och med
om somrarna voro kalla och regniga,
trifdes hon bättre där än i staden. Sä
sent som möjligt flyttade hon in, och
tidigt på våren längtade hon åter ut. Här
mottog hon också helst sina närmare
vänner. Här ha många intressanta och
märkliga besök ägt rum. Aristokratiens
och litteraturens representanter, likasåväl
som affärsvärldens och industriens,
räknade det som en utmärkelse att få en
inbjudning till Bokedal. Den Wijkska
umgängeskretsen var mångtalig och
lysande. Bland litteraturens män hörde
till de intimaste vännerna Brinkman och
Tegnér samt Beskow och Böttiger. Med
Bokedalen är särskildt Esaias Tegnérs
minne förbundet; han har där tillbragt
några af sina sällaste stunder.
DEN BLÅÖGDA.
TILL TEGNÉR.
»Such eyes, as may have
look’d from heaven but ne’er
vvere raised to it before.»
Th. Moore.
Såg du morgonstjärnan dröja
ofvan luftens blåa slöja,
bådande en molnfri dag,
när han vårens ungdom målar
med safirens ljusa strålar
och dess skimrande behag?
Såg du bäckens friska bölja
blomsterprydda stränder skölja,
där, i glansrikt segertåg,
diktens lugna svanor segla,
och förgät-mig-ej sig spegla
i dess bottenklara våg?
Såg du rosen nyss ur knoppen
löst af första nektardroppen,
som ur daggens pärlkalk flöt;
hur sin blyga blick hon höjde,
upp mot liljan, som sig böjde,
och sig ömt till henne slöt? —
Ja, du såg och — ser blott henne,
yngsta systern af de Trenne,
hvilkas älsklingsskald du är;
Och din sång, den höga, milda,
skulle tystna, när i Hilda
»Ingeborg» än lefver här?
Skynda då! din sångmö spänne
lyrans strängar blott för henne,
som oss Frithiof återger.
Och på nytt en yngling vorden,
höj din röst! — ty blott i Norden
finns en Hilda, en Tegnér.
När Brinkman i mars 1840 skref
denna dikt af dubbel hyllning, visste han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:50:09 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1908/0572.html
