Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Selma Lagerlöf. Af C. D. Marcus. Med 12 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 So
C. D. MARCUS
SELMA LAGERLÖF VID 8 ÅRS ÅLDER
(STÅENDE) MED EN LITEN
LEKKAMRAT.
gan och längtan efter solsken och
fågelsång, och i det ögonblicket blef Selma
Lagerlöf medveten om sin gåfva, och
hennes diktning blef stor och hög som
naturen själf.
Hur har inte poesin trots allt under
senare tider gått framåt i personlig
fördjupning och konstnärlig fulländning.
Den förtviflade lusten att efterbilda
antiken har ändtligen försvunnit, och i stället
har i Europas länder vuxit upp en
litteratur med rötter i nationernas hjärtan.
Nationerna ha under det tilländalupna
århundradet blifvit nationella, konsten har
blifvit konstnärlig, poesin poetisk. Hvar
och en har sträfvat mot sitt väsens
medelpunkt. I hur hög grad Selma
Lagerlöf är höjdpunkten i en lång utveckling
det visar allra bäst en hastig jämförelse
med Sveriges äldre berömda kvinnor i
litteraturhistorien.
Den svenska medeltidens mest geni-
ala personlighet var en kvinna. Den
heliga Birgitta var barn af sin tid, en tid
fylld af svärmeri för religionen och
kvinnan, för Kristus och jungfru Maria, och
hennes litterära gärning måste därför
falla på den religiösa uppenbarelsens
område. I grund och botten var hon en
genial poet, medeltidens Selma
Lagerlöf.
Det dröjer länge nog, innan
litteraturhistorien ånyo nämner en framstående
kvinnlig personlighet. Men hos Hedvig
Charlotta Nordenflycht kom poesin
mycket sällan att kristallisera ut sig i ren
poesi. Hur mycket mera poetiskt och
personligt är icke hennes lif och
temperament. Det jäser oafbrutet inom denna
svärmiska själ, och hennes korta
lefnadssaga är en enda följd af katastrofer. Hon
bär i sitt stora, ömma hjärta sin tids
sällsamma förening af svärmeri för erotik
och dygd. Hon erinrar om Clarissa i
Richardsons berömda roman från
1740-talet, en hjältinna som söker dygden
och finner olyckan. Det lönar sig att
höra en samtida karaktäristik öfver fru
Nordenflycht.
Hennes hjärta, ädelt, rent och godt,
tycktes icke andas för annat än att utgjuta
vänskap, nöje, tröst och medlidande. Ömheten,
som utgjorde dess lif, dess glädje och dess
plåga, var lika så grannlaga, som häftig. Det
var icke möjligt att med så fina och lättrörda
känslor kunna bibehålla en ostörd sinnesro;
men denna ojämnhet, dessa nycker (hon hade
äfven sådana) gjorde henne icke besvärlig för
andra, de skadade endast henne själf. Hon
älskade dygden så som den enda vägen till
sann lycksalighet; hon älskade den, emedan
ett dygdigt fruntimmer syntes henne nästan
kunna jämföras med änglarna.
Härtill kom ödet att vara kvinnlig
poet i frihetstidens Sverige. Sin
uppfattning af poesin har hon förkunnat i
dikten »Om skaldekonstens nytta».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
