Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Selma Lagerlöf. Af C. D. Marcus. Med 12 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 So
C. D. MARCUS
Fot. Gösta Florman.
SELMA LAGERLÖF VID 2J ÅRS ÅLDER.
man skrifvit stora och lärda volymer, där
framställningen af lif och öden intager
ett bredt rum, men hur skall biografen
en gång lägga till rätta sitt ämne, när
han skall skildra Selma Lagerlöfs lefnad?
Hur enkla och fattiga förefalla inte
hennes öden! Hvem känner Selma
Lagerlöf? Aldrig har hon yrt land och rike
omkring för att predika erotik, socialism
eller religion. Hon har inte en gång låtit
intervjua sig om sina skrifna och oskrifna
verk. Ni har kanske sett hennes
fotografiporträtt eller Carl Larssons målning,
och ni har förundrat Eder: Ser hon så
ut? Åter erinrar jag mig fru
Nordenflycht och hennes minnestecknare, och
jag kan inte neka mig nöjet att citera
följande lustiga och dock så rörande
rader:
»Man kan hafva en vackrare växt, ett
mera retande utseende, men icke ett sedigare
tycke, en mera rörande uppsyn, och ögon, ur
hvilka strålade snillets eld och oskuldens frid».
Den som en gång suttit i samma
rum med Selma Lagerlöf glömmer icke,
hur man plötsligt känner hennes ögon
hvila på sig som om de skådat tvärs
igenom ens djupaste hemlighet.
Det ser således ut som hela den
moderna litteraturpsykologin skulle komma
till korta inför denna skald, som bara
bor i Dalarne och Värmland, aldrig
låter tala om sig, företar en eller annan
utländsk resa och för öfrigt skrifver
böcker. Icke ens Georg Brandes skulle
kunna spåra upp några personligt
romantiska händelser och sätta dem i ett kvickt
samband med hennes dikter. Det hela
är så enkelt, att det trotsar hvarje
psykologi.
Lärarinnan i Landskrona var ännu
ingen diktare. Äfven detta lif var ännu
alltför oroligt och händelserikt. Det
fordrades den fullkomliga afskildheten från’
allt annat arbete, det fordrades det
svenska landets idylliska lugn, lör att Selma
Lagerlöf ändtligen skulle pånyttfödas.
Och sedan dess har hon på det allra
bestämdaste begränsat sitt lif till
småstaden och landet. Hon är icke ensam här.
Endast en af våra stora diktare synes
numera härda ut att bo inom
hufvudstadens gränser, men han befinner sig
också i en oafbruten opposition.
Rousseaus profetia har gått i fullbordan. En
däst naturen skapar människan.
Ty hvem är Selma Lagerlöfs musa
om inte den svenska naturen själf! Det
finns intet annat som förklarar hennes
diktnings vägar så som den oaflåtliga
beröringen med moder jorden, och man
är frestad att med Strindberg utropa:
Hur allting går igen! För ett hundrade
år sedan drogs den blifvande historikern
af längtan mot Värmlands skogar, den
blifvande lyrikern drömde om björkarnas
sus på föräldrarnas grafkullar i
Ostgöta-bygden — och i dag finner ingen vägen
från hemmets dörr, som under barndo-’
men lekt och spelat mellan trädgårdens
häckar. Mångt och mycket har varit
för-multnadt i de sista årens Sverige, men
hvem som vill kan gå till vår stora
nationella diktning och hämta nya krafter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
