Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - J.-K. Huysmans. Af Johan Mortensen. Med 6 bilder. IV—VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J.-K. HUYSMANS 617
KOROMGÅNGEN I KATEDRALEN I CHARTRES. ETSNING AF AXEL HERMAN HÄGG.
skarpa motsatsen mellan kroppsliga lidanden
och själens ekstas. Återigen frossar
Huysmans liksom de gamla primitiva målarna
i de vidrigaste sjukdomar och de rysligaste
kval. Det är äkta medeltidskristendom att
mot en bakgrund af allt mänskligt elände
visa huru själen lösgör sig från förruttnelsen
och svingar sig skön och frigjord upp mot
himmelen.
Lydwine föddes 1380. Hon lefde
samtidigt med Gilles de Rais och Jeanne d’Arc.
Tiden var hård. Krig, pest och hungersnöd
hemsökte Europas länder. De rysligaste
brott och helgerån begingos. Svarta mässor
firades, och magien bedrefs med ifver. Hon
föddes af fattiga föräldrar, fick tidigt hjälpa
modern att vårda de många syskonen och
blef därför af ett allvarligt och slutet lynne.
Hon växte upp till en fager tärna, och
hon eftersträfvades af mången ungersven.
Men fastän flera af hennes friare voro rika
och öfver henne i stånd, ville hon ej gifta
sig. Hon hade redan skänkt sitt hjärta åt
den heliga jungfrun, inför hvars bild i
kyrkan hon brukade bedja. Hon bad denna
att slå henne med fulhet, och Jesus
anropade hon om hjälp, så att hon måtte älska
honom ensam. Och som Gud aldrig tager
sin boning i en frisk kropp, slog han henne
med sjukdom. Femton år gammal
angreps hon af en tärsot, som försvagade
hennes krafter, men icke var dödlig.
Hon blef mager och blek som ett lik.
Hon brot höften och måste intaga sängen.
Brottet läktes icke, utan en böld bildade
sig. Många läkare vårdade henne, men
ingen kunde böta henne. Det var tydligt,,
att Guds hand hvilade öfver henne och
att Gud skulle uträtta stora ting genom
henne.
Bölden brast, men icke utåt utan inåt.
Tre år framsläpade hon under oerhörda
lidanden. En böld slog upp på skuldran.
Högra armen uppfrättes ända in till benen.
Fruktansvärda nervsmärtor genomborrade
hennes hufvud. Pannan spräcktes från
hårfästet till midten af näsan. Hakan
lossnade från underläppen. Högra ögat dog
bort, och det andra blef så känsligt, att
det icke uthärdade ljuset utan att blöda.
Hennes inre organ sjuknade. Hon
betäcktes af utslag. När pesten kom till
Schiedam angreps hon först af den. Hon
öfverfölls småningom af den ena sjukdomen
efter den andra. Hade hennes sjukdomar
icke varit öfvernaturliga skulle hon varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
