Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Något om Spetsbergen. Af Gerard De Geer. Med 11 bilder efter fotografier af Oscar Halldin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DRIFIS FRÅN GLACIÄRERNA.
arktiska växter. Dessa hafva för det
mesta små blad och fina, lifligt fårgade
blommor på korta stjälkar, som i regeln
ej nå upp öfver tufvans jämna yta.
Stundom träffar man dock
sammanhängande växtmattor, i synnerhet nedanför
fågelbergen, hvilkas tillvaro redan på
af-stånd förrådes genom den påfallande
bjärt gröna färgen hos de mossor och
andra växter, hvilka där frodas såsom
snyltgäster. Likaså förekomma stundom
på särskildt fruktbar jord, dock sällan i
större utsträckning, verkliga mattor af
gräs, polarvide eller vissa andra arter.
Däremot träffar man alls inga träd eller
buskar. Dvärgbjörken är blott funnen
på ett par ställen såsom en stor
sällsynthet och döljer sig nere på marken
ibland mossan. Polarvidet är ej heller
mer än några få centimeter högt, och
dess blad äro knappt större än en
lillfingersnagel. Bland alla Spetsbergens
landväxter är det en, för visso ganska
oansenlig, släkting till södra Sveriges
jättelika skräppeblad, eller fjällskråpet,
som har de största bladen. Dessa äro
dock ej mer än några få centimeter
breda och likna mest smärre blad af vår
vanliga hästhof.
Ofta hafva Spetsbergsväxterna en
lång och kraftig rot, som äfven under
den torra årstiden kan åtkomma det
be-höfliga vattnet nere vid den eviga
kä-lens afsmältningsyta. De blifva säker
ligen ej sällan mycket gamla, kanske
stundom flera hundra år. Åtminstone
kan man efter ett par årtionden med
tillhjälp af fotografier öfvertyga sig om
att på vissa punkter hvarenda tufva med
oförändradt utseende fortfarande är kvar
på sin plats häruppe bland lifvets
utposter.
Utan tvifvel händer det ofta, att
växternas frön under den korta, arktiska
sommaren ej hinna mogna, hvarför också
helt naturligt inga andra växter härstä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
