Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Charles Darwin. Ett hundraårsminne. Af Gösta Grönberg. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han fann snart, att det val af
afvels-djur och fröväxter, som djuruppfödaren
resp. växtodlaren anställer, härvidlag vore
bestämmande; m. a. o. att urvalet vore
det medel, hvaraf människan betjänar
sig för att frambringa frän sin synpunkt
nyttiga djur- och växtformer. Men huru
något urval skulle kunna äga rum bland
organismerna i vildt tillstånd, var honom
att börja med en gåta.
I oktober 1838, alltså 15 månader
sedan han systematiskt börjat sina
undersökningar, läste han händelsevis
Malthus’ arbete öfver befolkning och kom
därvid till insikt om den betydelse,
kampen för tillvaron måste spela, då ju
fördelaktiga variationer hade större utsikt
att öfverlefva, hvaremot mindre
gynnsamt utrustade borde gå under.
Resultatet häraf blefve en utveckling af högre,
bättre organiserade former. »Här hade
jag», säger Darwin i sin själfbiografi,
Ȋndtligen en teori, med hvilken jag
kunde arbeta; men jag var så ängsligt
angelägen om att undvika förhastade
slutsatser, att jag beslöt mig att ännu
på en tid ej nedskrifva ens det kortaste
utkast. I juni 1842 tillät jag mig att
första gången med blyertspenna nedkasta
en kort skiss på 35 sidor, och denna
utvidgades sedan under sommaren 1844
till en andra på 230 sidor, som jag
ordentligt renskref och ännu har i
behåll».
Ar 1856 började Darwin utarbeta en
tredje framställning af sin teori, efter en
plan 3 ä 4 gånger så utförlig som hans
sedan publicerade arbete »Om arternas
uppkomst», och dock medtogs endasten
del af det material, han under årens lopp
samlat. Då han på detta sätt hade
medhunnit halfva arbetet, erhöll han
sommaren 1858 från sin vän Alfred Wallace,
som då för tiden uppehöll sig på en
forskningsresa i Malayiska arkipelagen,
en handskrifven uppsats »On thetendency
of varieties to depart indefinitely from
the original type». Denna uppsats
innehöll i hufvudsak samma åsikter, som dem
Darwin kommit till. Wallace bad, att
Darwin, om han fann uppsatsen värd
beaktande, skulle insända den till
geologen Lyell för genomläsande.
För att ej få sken af att orättmätigt
beröfva Wallace prioriteten till den gjorda
upptäckten ville nu Darwin publicera
Wallaces uppsats, men ej sin egen
afhandling. På uppmaning af Lyell och
Hooker gick dock Darwin in på att i
Linnean Society’s förhandlingar jämte
Wallaces uppsats publicera ett utdrag
ur sina egna manuskript under den
gemensamma titeln: On the tendency of
species to form varieties; and on the
per-petuation of varieties and species by
natural means of selection by Charles
Darwin and Alfred Wallace. Denna
afhandling väckte emellertid föga uppseende,
och Darwin fann, »huru nödvändigt det
är, att hvarje ny åsikt framlägges med
tämligen stor utförlighet, för att tilldraga
sig offentlig uppmärksamhet».
Aret därpå, 1859, utgaf Darwin ett
utförligare utdrag ur sitt omfattande
manuskript såsom en själfständig bok med
titeln On the origin of species by means
of natural selection or the preservation
of favoured races in the struggle for
life. Sällan har en bok genast vid sitt
framträdande väckt ett sådant uppseende.
Första upplagan, 1,250 ex., slutsåldes
samma dag den kom ut. Detta skedde
den 24 november 1859, och vetenskapen
kan alltså i höst, såsom redan i
inledningen till denna artikel påpekades, fira
femtioårsjubileet af den darwinska
teoriens framträdande, äfven om dess
första, mindre uppmärksammade
publicerande skedde redan år 1858. Efter sex
veckor utkom den andra upplagan och
en tredje följande år. Flera ’nya
upplagor ha sedan följt på hvarandra, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
