Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Den sjuke mannen och hans kaotiska styrelse. Af Nicholas C. Adossides. Öfversättning från förf:s manuskript. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helt enkelt befallda att betala en extra
skatt. Då sultanen råkar vara i behof
af pengar, hvilket alltför ofta är fallet,
beordrar han guvernören i hvarje provins
att skaffa honom ett fastställdt belopp
som naturligtvis växlar efter distriktets
ekonomiska tillstånd. Om likväl
guvernören svarar, att det icke finns några
åtkomliga pengar i provinsens kassa,
svarar palatset: »Ni måste skaffa sum-
man.» Civilguvernören, som vet straffet
för ohörsamhet, kallar genast
militärguvernören, och denne griper sig an med
inkasserandet genom att framtvinga
skatten med bajonetten. Under sådana villkor
är det icke svårt att spela frikostig och
»grand seigneur».
Framlidne mr Blowitz, Times’
korrespondent i Paris, som besökt
Konstantinopel, har berättat mig följande
/føtWi’-historia: En engelsman, som sålde
får till armén för omkring zja million, gick,
dä han icke var i stånd att få ut
pengarna, till sin ambassadör och
erhöllef-ter två års ansträngningar en havale på
det belopp han hade att fordra.
.Ambassadören underrättade sin regering om
sina underhandlingars lyckliga utgång.
Men femton dar senare fick den
olycklige fordringsägaren bref från sitt
affärs-ombud, som meddelade honom, att det
på de sista sex veckorna inte hade
funnits ett öre i provinsens kassa och att
regeringen hade förklarat den bankrutt.
Mr Blowitz tillade småleende: Tre år
därefter fick jag höra litet om denna
affär; den stod precis på samma punkt.
En finansiär har en gång fällt det
något elaka yttrandet, att Turkiet är ett
land, där två och två göra ungefär fyra.
Det är ett land, där allting är obestämdt,
allting ovisst, raka motsatsen till hvad
som är skäligt. I finansiellt hänseende
finns det i våra dagar icke något
fattigare land. Ehuru både matjorden och
lagret närmast under äro mycket bördiga,
äro de styrandes administrativa
oduglighet och dåraktighet så ogynnsamma
för utvecklingen af denna ofantliga
rikedom, att de snarare bidraga till att slösa
bort den än att tillvarataga den.
Under dessa förhållanden förstår man
lätt, att landet ofta har varit bankrutt
och därigenom råkat i ett olyckligt
finansiellt läge. Men som Turkiet är och
alltid har varit i skuld till Europa, ha
de västerländska makterna ansett bäst
att bilda en rådgifvande komité, »Den
ottomanska statsskulden», en europeisk
nämnd, sysselsättande 19,000 personer,
hvilken till förmån för kreditorerna,
engelska, franska, italienska och
österrikiska, sköter förvaltningen af de
kejserliga statsinkomster, som äro anslagna
till amortering af den utländska skulden.
Denna komités politik har lämnat
ståtliga resultat, och det skulle vara
förmånligt för turkarnas eget välstånd, om denna
kontroll utsträcktes till alla rikets
inkomster, ty det finns intet hopp om att
turkarna själfva skola komma att förbättra
sin finansiella ställning.
Som hvar och en vet, är turken
mycket redbar i sitt privata lif, men under
en sådan härskare oroas hans samvete
ej längre af några skrupler, då han är
sysselsatt med statens angelägenheter.
Ju högre han stiger inom
ämbetshierar-kien, desto mera minskas hans heder
och dygd och ökas hans behof och laster.
Det är likadant med alla andra
egenskaper hos turken. Så snart han blir
ett sultanens kreatur, förvandlas hans
plikttrohet, enkelhet och förnöjsamhet
till trolöshet, högmod och en allt
uppslukande ärelystnad. Man skulle knappt
kunna föreställa sig hur slug, påhittig,
intrigant och verksam den late
orientalen kan bli, så snart han tänker på
möjligheten att stiga i graderna eller få en
ordensdekoration.
I Turkiet äro ordensdekorationerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
