- Project Runeberg -  Ord och Bild / Adertonde årgången. 1909 /
403

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Fornattisk skulptur. Studier i Akropolismuseet i Athén. Af Hjalmar Öhman. Med 7 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som man i det bildbara materialet
tillägnat sig en viss fond af teknisk
färdighet, öfvergick man småningom till de
mjukare stenarterna, i hvilkas bearbetning
konsten åter gick i en lång, mödosam
skola, förrän den blef mogen att
upptaga den hårda marmorn. Detta, menar
man, vore den enda naturliga
förklaringen för det af de bevarade monumenten
bekräftade sakförhållandet, att det finnes en
kalkstensskulptur som är äldre än
marmorplastiken men i sin tur är att
betrakta blott såsom en öfvergångsform
från det ännu primitivare träsnideriet.

Denna argumentering, så enkel och
sannolik den än förefaller, är emellertid
i vissa punkter alldeles ohållbar. Inom
vidsträckta delar af det grekiska
konstområdet har det troligen aldrig funnits
en träskulptur att tala om. Attika
exempelvis har sannolikt alltid varit ett
träd-fattigt land, medan kalksten, lämplig för
plastiska ändamål, finnes där i öfverflöd.
Hvad skulle där ha föranledt
bildhuggar-konsten, när den omsider framträdde, att
tillgripa ett jämförelsevis rart material,
som för öfrigt icke var lättare och
bild-barare än den inhemska kalkstenen?
Skulle det ha skett på grund af gammal
sed att endast använda detta? En sådan
sed känner historien icke till. Eller skulle
träet såsom material ha föreskrifvits af
den religiösa kulten? Skulle möjligen
den gamla idolen af olivträd, som i Athena
Polias tempel var helgad åt den
athen-ska borggudinnan, och om hvars
mystiska ursprung legenden visste berätta så
mycket, peka på ett sådant kultbruk?
Af A. Frickenhaus nyligen tolkade
inskrifter vittna emellertid, att Athena
Polias urgamla träbild icke kan ha varit
äldre än från början af 6 årh. eller ungefär
samtidig med om ej yngre än de äldsta
porosskulpturerna i Akropolismuseet.
Bildens material bevisar heller ingenting
om ett allmänt bruk, då ju olivträdet

speciellt sammanhängde med Athena
Po-lias-kulten.

Hvad sedan beträffar företrädesrätten
i ålder mellan poros- och
marmorskulpturen speciellt i Attika, så måste man i
hufvudsak anse den förra i äldsta tid
ha varit allmännare. Den lättare
tillgången därpå, den större lättheten att
bearbeta den samt dess
öfverensstäm-melse med byggnadsmaterialet
öfverhuf-vud bestämde väl i de flesta fall de
gamla skulptörerna för porosstenen. Nu
är det emellertid att märka, att man på
Akropolis funnit uteslutande
arkitekturplastik i poros. Alla statuariska
bildverk voro af marmor. I
Akropolismuseet finnas skulpturer och
skulpturfragment i marmor, hvilkas ålder med
säkerhet går upp mot de äldsta
porosbilder-nas. Man har därför skäl att antaga, att
redan mycket tidigt enskilda förnämligare
offergåfvor eller stiftelser i marmor
fun-nos uppställda på det athenska
borgberget. Att t. o. m. de allra äldsta
bildhuggarna ej tvekade att bearbeta
marmorn, framgår af de primitiva
marmoridoler, en del från förmykenisk tid,
hvilka blifvit funna på de grekiska öarna.

Den franske arkeologen Lechat, en
af de ifrigaste förfäktarna af läran om
stenskulpturens härstamning från
träsnideriet, åberopar sig i sin bevisning bl. a.
på två mycket primitiva masker i
Akropolismuseet, den ena afbildad å sid. 401.
Det förefaller honom uppenbart, att dén
hand, som utfört dem, varit förfaren i
träskulptur men saknat all öfning i
stenens bearbetning. Att knif vid
arbetet tydligen kommit till användning, vore
en bekräftelse på riktigheten af hans
teori. Nu äro emellertid maskerna just
af den mjuka porosstenen från Akte, som
man med lätthet bearbetar med knif, och
spår af tandjärnet, synliga på den ena
af dem, tyda på ett jämförelsevis sent
uppkomstdatum. Det finnes vare sig i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:50:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1909/0444.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free