Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Konstindustriutställningen 1909. Af Carl G. Laurin. Med 25 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FERDINAND BOBERG. BYST AF CARL
MILLES. Herman Bergmans
Konst-gjuteri-A.-B. I NATIONALMUSEUM.
att klaga äta Bispens dyra och dåliga
mat. Man har tydligen haft den vackra
fosterländska tanken att en gång för
alla aflifva allt tal om att nutidens
svenskar äro ett förvekligadt,
njutnings-lystet släkte. Kunde man fonografiskt
bevara något af utställningens enkla
musik, kinematografera det idiotiska
roterande kafeet och slutligen i Nordiska
museet sätta upp ett par af de redan
nu mumiefierade karga
utställnings-smörgåsarna, så hade man verkligen
lika många bevis på hur stilla och
tarf-ligt man lefde i Stockholm vid
1900-talets början.
Ett — men ett viktigt undantag, då
det gällde nöjen, var dansbanan. För
några decennier sedan fingo barnen på
ett stockholmskt barnhem af moraliska
skäl endast hop fa kring granen. Nu
har man kommit så långt att de
fullvuxna på utställningen få dansa rundt
med hvarandra; deras graflika miner
rår ej utställningskommittén för. Dan-
sen motverkar emellertid surmulenheten,
som socialt taget är ytterligt
samhälls-farlig. Liksom fordom läsare störde
fröjden i gillestugorna med sina
traktater, så ha vi nu ungsocialistiska läsare,
som störa dansnöjena genom att sälja
sina Brandnummer. De veta väl, att
glada människor hellre kasta
slängkyssar än bomber. Redan genom
dansba-neidén hade utställningen gjort sig väl
förtjänt om det allmänna. Väl vore om
idéen kunde spridas öfver hela landet,
svarta och röda läsare till förtret. Att
hela denna vackra Kindergarten är ett
affärsföretag, därom sväfva åtminstone
inga utställare i tvifvel. Det lär vara
ganska dyrt att bli guldgosse och
klappas på hufvudet af Nordiska kompaniet.
Men trots mycket och berättigadt
missnöje från både utställares och
allmänhetens sida har denna för våra
förhållanden storslagna utställning helt visst
varit till stor nytta och fastslagit för
tusende vår moderna konstindustris fel och
förtjänster; den har behandlats i
hundratals tidningsartiklar och berömts och
kritiserats af in- och utländska fackmän.
Man har alla skäl att glädjas ett
tag åt våra framsteg, men man gor
också klokt i att se svagheterna.
Utställningens hufvudafsikt har
varit att visa vår svenska konstindustri
och att lära oss. och äfven utlänningarna
att det kan göras förträffliga saker
inom konsthandtverket i Sverige och
möjligen äfven inplanta att man har rätt,
ja plikt, att ställa stora konstnärliga
fordringar på möbler, väfnader, porslin,
glas och dylikt.
Konsthandtverk. kan och bör
jämställas med konst, men hvarför finnes det
ej en konstutställning förbunden med
utställningen ? De konstverk, som
pryda interiörerna, äro ej ens upptagna i
katalogen. Hvarför har detta tillfälle att
visa vår målarkonst — som i alla fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
