Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Konstindustriutställningen 1909. Af Carl G. Laurin. Med 25 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VADSTENA KLOSTERGÅRD. VÄGGBONAD KOMPONERAD AF MÄRTA LEIJONHUFVUD
OCH SELMA GIÖBEL.
om hemortens gamla kultur och
konstskicklighet ?
Man kan väl ha hviilka sociala eller
antisociala åsikter som helst, äfven om
man bär nationaldräkt. Kineser och
hinduer gå omkring och drömma om och
fabricera dynamitbomber, fast de äro
klädda i sina nationaldräkter.
Närmast sammanhang med
hemslöjden har textilafdelningen. Här har man
förstått att bygga på det gamla utan att
urarta till någon sorts bondkult. Låt
oss för all del ej glömma att om vi
också befinna oss i ett utprägladt
bondland och dessutom med starkare
demokratisk läggning än så godt som alla
andra länder utom Norge och Finland,
våra två grannar med de kända
idealiska förhållandena, så ha vi ännu
lyckligtvis kvar. så pass betydande nyanser
i samhället, att samma utstyrsel ej
lämpar sig i ett godt bondehem, ett godt
arbetarehem, ett godt borgiarhem eller
ett godt högadligt slott.
Det är en offentlig hemlighet ,att
enigheten mellan de olika textila
anstalterna påminner om det samförstånd,
som rådde mellan de små grekiska
kulturstaterna. De kunna väl knappast
höra något förargligare än att de alla äro
mycket bra, —1 best in the world —
påstå en del utländska förståsigpåare.
Handarbetets vänner gaf som ofvan
nämndes uppslaget, och den tapet den
gamla styrelsen beställde af Carl
Larsson blir ej sämre därför att denna
styrelse öfverflyttat sitt intresse på Licium.
Pressen har med prisvärd noggrannhet i
detalj beskrifvit alla kuddar och
dukar; här kan ej ens komma i fråga att
räkna upp namnen på de olika
anstalterna, än mindre att försöka väga deras
olika företräden. Mest intressera de
väfda tapeterna. I mitt tycke främst
bland dessa står den Bobergska
dalatapeten, kallad Begrafning i Leksand
och väfd af Nordiska kompaniets
textil-afdelning — fru Thyra Grafström. Det
mest energiska konstnärspar som finnes,
ty äfven fru Anna Boberg delar äran
af denna tapet, har här lyckats med det
enormt svåra att göra en.
figurframställning, som verkar yta och har textil
karaktär, som behandlar ett modernt äm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
