Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Otto Salomon och Nääs. Af Jeanna Oterdahl. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förrän under de två sista åren. För
hela sin återstående lifstid eller så länge
han själf önskade det, var nämligen
Otto Salomon af donator insatt till på
en gång styrelse och föreståndare »med
oinskränkt makt och myndighet att
besluta i allt som angår undervisningen vid
läroanstalten».
Någon helt och hållet ny æra ingick
väl ej för seminariet på Nääs i och
med stiftarens död. Undervisningen
pågick under samma ledning och efter
samma principer som förut, och den mest
väsentliga, ehuru för seminariets elever
knappt märkbara förändringen torde ha
varit den att läroanstalten ej längre var
en gäst på Nääs utan ägare däraf. Efter
noggrant pröfvande upptog
föreståndaren småningom på programmet nya
undervisningsämnen, stadigt med samma
mål för ögonen. Ar 1895 hölls den
första lekkursen på Nääs för utbildande
af lekledare. Sedermera har införts
kurser i trädgårdsskötsel — med tanke på
skolträdgårdarnas rationella vård och
deras betydelse — kurser i
fruktanvändning, i gymnastik samt kurser för
skolköks- och handarbetslärarinnor. Öfver
sex tusen personer, män och kvinnor,
representerande trettioåtta olika nationer
och mestadels tillhörande folkskolan, ha
sedan seminariets grundläggning varit
lärjungar vid Nääs. Gifvetvis ha
slöjdkurserna haft det största antalet —
omkring fem tusen — deltagare.
Utlänningar betala en anspråkslös summa för
undervisningen, för svenskar är den
kostnadsfri. Afgifterna för kost och rum
äro de minsta möjliga: Nääs är ingen
»affär», utan ett stort, godt och vänligt
hem.
« *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
