Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Calvin. Föredrag vid Religionsvetenskapliga sällskapets i Stockholm högtidssammankomst den 21 september 1909. Af Harald Hjärne. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gud. Hvad han därom yttrat är icke
mer än hvad han ansett nödvändigt för
en öppen bekännelse vid uttrycklig
uppfordran (såsom i sitt svar på kardinal
Sadoleti förmaningsskrifvelse till Geneve).
För öfrigt har han uteslutande användt
de objektiva formerna af den kristliga
fromhetens betraktelser i
församlingsbö-ner och skrifttolkning. Hans egen
personlighet gör sig gällande i den värme
och kraft, som han därvid inlägger, men
framställes icke till menighetens
åskådning. Härutinnan skiljer han sig afgjordt
från sådana kyrkostiftare som
Augustinus och Luther, hvilkas själfafslöjanden
verka på annat sätt och på andra
själar än hans själfbehärskade predikan.
Måhända ligger däri hans mest
genomgripande och varaktiga inverkan på de
karaktärer han danat och det
försam-lingslif, som han grundlagt.
Är det alltså omöjligt att skildra,
hur Calvins omvändelse försiggick, så
kan det dock ingalunda betviflas, att
han därigenom vann en helt annan
koncentration än förut af sina andliga
krafter. Han förblef den lärde humanisten,
skriftställaren och tänkaren, men sin
juridiskt skolade logik, sin klassiska
beläsenhet och stilkänsla, sitt sinne för
organisationens kraf ställde han helt och
hållet i den reformatoriska väckelsens tjänst.
Han tänkte sig sin uppgift till en
början icke såsom predikantens eller
kyrkoledarens värf, utan som ett
vetenskapligt forskningsarbete till de nya
lärornas försvar och de omvända lärarnas
undervisning.
Knappast torde han ha deltagit i
den agitation, som allt häftigare
uppflammade i Paris. Att han, såsom
det berättas, för en väns räkning
skulle ha författat ett utmanande
rektors-tal som väckte stor skandal vid
universitetet, är ingalunda fullt tillförlitligt be-
styrkt. Men han flydde från
hufvudsta-den under de förföljelser, som kort
därefter sattes i gång, och när han 1534
för sista gången besökte sitt fädernehem,
fängslades han »för något tumult, som
uppstått i en kyrka». Hans egentliga
ärende dit var dock att uppgöra sina
affärer, innan han för alltid lämnade
landet; han hyste ingen tvekan att mot
kontant ersättning afhända sig de kyrkliga
inkomster han förut åtnjutit. Det kan då
ej ha varit hans afsikt att reta de
kyrkliga myndigheterna genom onödigt trots.
Också lössläpptes han inom kort, reste
sedan omkring på olika håll i Frankrike,
vistades något längre i Augouléme hos
en vän, som innehade ett kanonikat,
men omfattat den nya tron. Tillsammans
med denne vän begaf han sig 1535
utomlands och bosatte sig först i Basel för att
där utarbeta och trycka det teologiska
arbete, som han begynt i Angouléme.
Detta arbete, som utkom 1536, är
hans epokgörande Institutio religionis
christianæ, (»Undervisning i den kristna
religionen»). Han öfversatte det
sedermera på franska, och båda texterna,
underkastade han sedan utförliga
omarbetningar i de många upplagor, som han
utgaf. Den franska texten är i
litteraturens och språkets historia märkvärdig
såsom renässansens första vetenskapliga
skrift på modersmålet. Calvin betraktas
såsom den högre franska prosastilens
banbrytande mästare, en föregångare till
Cartesius, Pascal och Bossuet. Redan
under religionsstridernas tidehvarf
tillerkändes honom denna ära äfven af ifriga
katoliker, och i hvarje nutida handbok är
hans namn det främsta inom detta område.
Själfva innehållet är dock af långt
större betydelse, och för dess verkan öfver
hela Europa har den latinska texten,
som öfversattes på flera andra språk,
varit viktigare än den franska. Calvins
Institutio är den första systematiska samman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
