Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Timgad och Lambesa. Af C. Lewenhaupt. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIMGAD OCH LAMBESA
207
AKVEDUKT.
mer Flavius Maximus, prefekt vid tredje
legionen Augusta, ett litet tempel med
trappa, förgård och »celia». Hvar
Timgad lade sina döda vet jag ej —
intet spär kan upptäckas af någon
begrafningsplats.
Man kallar Timgad Afrikas Pompeji.
I visst afseende är namnet ej
vilseledande, ty likasom den italienska visar
den oss en romersk stad med gatorna
ännu stenlagda, med ruinerna af templen,
teatrarna, bodarna, baden och de
enskilda husen. Pompeji hade mera smak
i sina anordningar, mera elegans, mera
af de grekiska traditionerna, Timgad
låter oss snarare erfara hvad romerska
soldater kunnat åstadkomma sedan de
tagit afsked för att ägna sig åt fredliga
värf, och därför ger det ett mera strängt,
ett mera allvarligt intryck än Pompeji.
Det är en styrka, en soliditet öfver
det hela, som saknas i Pompejis
dekadans-smak, det är mera Roms eröfrande och
civiliserande ande som satt sitt märke
på denna dess utpost, än den hellenska
riktning, som importerad österifrån
kommit att uppsugas af världsväldet, när det
nalkades sitt fall. Timgad är i öfrigt
bättre bibehållet än det förstörda
Pompeji, täckt som det varit af den fina
ökensanden, och enligt min åsikt är
denna afrikanska stad mer verkligt
romersk än den italienska vid vulkanens
fot. Men jag vill tillråda läsaren att se
dessa båda, ty bägge visa oss olika och
dock liknande bilder från nästan samma
tid, den tid då världens största
sammanbragta välde började rämna i sina
fog-ningar utan att själf märka det, de
sekler då yttre våld och inre förvekligande
lagt de ursprungliga romardygderna i
grafven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
