Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Stenbocksminnet och hvad det gifvit oss. Af Sam. Clason. Med 9 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STENBOCKSMINNET OCH HVAD DET GIFVIT OSS
213
HELSINGBORG I SLUTET AF 1500-TALET.* Ur Brauns Civitates orbis terrarum.
november 1709; när de utdrefvos, hade
de således jämnt fyra månader haft fast
fot i Sverige. De hade inte heller blott
på en enstaka punkt besatt landet;
tvärtom hela det öppna Skåne och mer
därtill hade varit deras. Det är icke heller
så, att denna besittning för dem utan
vidare legat öppen och tagits utan
svärdslag ; de hade tvärtom här och hvar
haft mot sig svenska trupper, men dessa
hade misslyckats i sina försök att hejda
dem. Stor räddhåga för danskens
anfall hade också redan på förhand spridt
sig på åtskilliga håll hos landets
befolkning, och invånarna hade
mångenstädes i sin fruktan rymt från byarna och
öfvergifvit hus och hem. Striden hade
sålunda börjat ganska illa på den
svenska sidan, börjat med flyktande
landsmän, en nästan fullständigt förlorad
provins, reträtt och nederlag för de
underlägsna trupperna.
Det är mot denna bakgrund man
skall se bragden vid Helsingborg. Vi
förstå, att mot den bakgrunden växa
männen, som utförde den, och framför
allt ledaren, på hvilken så godt som allt
hvilade, MAGNUS STENBOCK. Traditioner
kunna ofta taga miste, men här visa de
rätt, när de säga, att hedern af segern
och dess betydelsefulla följder i
främsta rummet i sällsynt grad var hans.
Han var dä som bekant sedan två
år generalguvernör i Skåne. Det hade
han förvaltat så, att ännu 40 år efter
hans död ur folkets bröst kunde fällas
de tacksamma orden: »En skåning kan
ej glömma Måns Stenbock». Tidigare
än någon annan hade han varsnat den
hotande stormen och begynt sina
försvarsåtgärder. Landets två dåvarande
fästningar, Malmö och Landskrona, voro
i dåligt tillstånd och med svaga
garnisoner. Han började oförtöfvadt
förbättrings- och förstärkningsåtgärder och
sammandrog de få trupper, som funnos
* Ofvanstående bild samt bilderna sid, 216, 217 och 223 äro hämtade ur den af S. E. Bring
utgifna minnesskriften Magnus Stenbock och af dess förläggare P. A. Norstedt & Söner benäget
ställda till vårt förfogande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
