Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Fabler. Af Hugo Gyllander - Råttorna i biblioteket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fabler
af hugo gyllander
I
Råttorna i biblioteket.
lET VAR ett gammalt
bibliotek, med gamla böcker och
gammalt damm. Och öfver de
gamla böckerna lutade sig en
gammal man. Han hade samlat sina
skatter under långa år, och han hade
läst sig vis och grå i dem. Han älskade
böckerna, och hans hand gled stundom
smeksamt öfver deras blad. Här hade
han sitt hem och sin själ — sitt eget
rike, där han ensam härskade.
Men råttorna hade en annan
uppfattning. De gnagde på skinnpärmarna,
de sprungo mellan hyllorna, de kikade
ut ur sina hål och tittade på gubben.
— Tänker han aldrig ge sig af?
frågade de hvarandra. Hvad i all världen
har han hos oss att göra?
Ty råttorna ansågo, att de ägde
biblioteket, och att böckerna voro till
för dem — att gnaga på. Gubben var
bara till besvär. Men förargligt nog
förstod han det icke själf och gjorde icke
min af att ge sig af.
— Han är mer1 än lofligt enfaldig,
sade råttorna. Han vet inte en gång,
hvad en bok skall användas till. Han
sitter och tittar i den, i stället för att
gnaga!
Gubben var den enda dunkla och
oförklarliga punkten i råttornas
världsuppfattning. Allt annat förstodo de så
bra: rummen och dammet och böckerna
— kärlek och hat, hunger och mättnad,
lif och död. Men gubben kunde de icke
passa in någonstans. Han satt där
ständigt lika förargligt oförklarlig.
Kanske det bara är en inbillning?
tänkte stundom en af de yngre och
djärfvare. Kanske han bara är en
fördom, en gyckelbild af gammal
vidskepelse?
Tanken föreföll naturlig och till och
med antaglig. Men tyvärr visade den
sig stå i strid med verkligheten. Det
gick ej an att lämna gubben ur
räkningen. En och annan råtta hade
försökt, men med sorglig utgång för henne
själf.
Ty den gamle lärde, som ej kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
