Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Japansk konst. Af Carl G. Laurin. Med 21 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
STÅENDE AMIDA BUTSU (EN
INKARNATION AF BUDDHA). STATYETT AF
LACKERADT TRÄ. Tillhör
teaterchefen Tor Hedberg.
formel för det vi anse vackert. Karl
Madsen påpekar emellertid, att S-formen
skulle vara den japanska skönhetslinjen,
och onekligen ser man att karpens
graciösa svängning och kvinnornas
S-formi-ga ställningar ha någon sorts särskild
tjusning för Dai Nippons invånare. Men
det var ju också om S-formen som
skönhetslinje Hogarth till sina vänners gam-
man teoretiserade och som förmådde hans
vedersakare att triumferande hitta högsta
skönhet i en S-formig ryggtavla hos en
man med puckel. Gotikens figurer ha
också denna blomstängelsböjning, och
det sammanhänger väl med den
förkärlek för de vegetativa formerna, som då
fanns i Europa och alltid funnits i
Japan.
Människan är sig lika öfverallt och
olika öfverallt, dessa två satser äro
obestridligen sanna. Miljön verkar på
längden, det kan ej nekas, om också denna
Taineska sats är litet för halfgammal
för att ännu nyupptäckas.
Konsten i Japan har vuxit fram hos
ett folk med stark social och
societets-diciplin. Ridderligt ända ut i
fingerspetsarna har det ett oöfverträffadt sinne
för andlig och kroppslig elegans. Att
tyst och diskret offra lifvet för daimion,
för vännen, att abdikera från tronen,
lämna lifsfesten utan att göra väsen af
sig har varit en både religiös och
världs-mannaplikt i Japan. Den preussiska
officerens själfbehärskning inför de
fientliga kanongapen, den engelske
gentlemannens selfcontrol öfver röst och
minspel gent emot andra människor -— på
allt detta har man i Japan arbetat i mer
än i ,000 år. Denna tukt framkallar
skönhet. När lagen har gått in i
blodet, erfares den ej som ett tryck utan
som ett behag. Detta kulturfolk älskar
naturen med en sorts lidelse. Under
tider, då den europeiska naturkänslan ännu
ej vaknat till medvetenhet, sekler innan
Petrarca på den berömda
bergvandringen hade upptäckt landskapets skönhet,
ha japanska landskapsmålare, låt vara
med impuls från Kina, gifvit
naturskildringar liksom andade fram öfver sidenet,
drömmar om hvita dimmor, som stiga
upp i bergsdalarna.
Vid mikadons hot i Kioto var
etiketten och traditionen många gånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
