Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Hvem var hon? Af Ludv. Looström. Med 2 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
ludv. looström
neringsdräkt eller möjligen en kostym,
i hvilken han uppträdt i Paris på
någon operafest tillsammans med m:lle
L’Eclair. Detta porträtt tillhör numera
Nationalmuseum. Hennes är dateradt
1784, hans »à Paris 1785», hvilket, då
Armfelt ej var i Paris det året,
angifver att konstnären först då afslutat och
signerat detsamma. Han var ju vid
denna tid fullt upptagen med det stora
porträttet af Marie-Antoinette
promenerande med sina barn i den engelska
parken i Trianon, som drottningen
skänkte Gustaf III. Äfven detta
porträtt är dateradt 1785.
Såsom konstverk står nu m:lle
L’Ec-lairs porträtt vida högre än Armfelts.
Vi minnas huru beundradt det blifvit
af Oscar Levertin, som ej kände hvem
hon var. Framför detsamma faller han
i extas, hans ord få en egendomlig glöd.
Hon är förtjusande, skrifver han, denna
starkt dekolleterade dam, som med
oviss rätt döpts till Louise Eckerman,
»en briljant uppenbarelse med spelande
ögon och vackert hår. Konturskarpt
aftecknar sig den lifsskälfvande och
strålande unga men mogna kvinnan, »o. s. v.
— — Så skall det låta!
Kan man nu med säkerhet veta, att
detta porträtt verkligen framställer m:lle
L’Eclair? Att det funnits på det
Arm-feltska godset Åminne i Finland
bevisar ju icke så mycket. För att få klart
besked nedskickade jag en fotografi af
porträttet till det Clairfeltska godset
Rosenlund i Skåne jämte en skrifvelse,
hvari jag nämnde att jag hade skäl att
tro att det framställde stammodern för
adliga ätten Clairfelt. Och den
nuvarande hufvudmannen för ätten hade
godheten svara följande: Att det skall
föreställa m:lle L’Eclair har jag ingen
anledning att betvifla, då samma
porträtt tillhört hennes son general Mauritz
Clairfelt — och svaret åtföljdes af en
fotografi af därvarande af Wertmuller
målade och signerade porträtt af henne,
hvilket porträtt är alldeles detsamma
som det här afbildade, ehuru dateradt
två år senare. Klara papper alltså!
Lille Maurice blef således med åren
general. Armfelt tyckes ha varit
särskildt fäst vid detta barn. Under hans
vistelse i Paris heter det att han
»reglerade sin treårige sons affärer», hvilket
sannolikt innebär att han uppgjorde
med modern om ett visst årsunderhäll
m. m. för gossen. Men några år
därefter tog han Maurice upp till Sverige
för att uppfostra honom till svensk.
Att gossen fick en omsorgsfull
uppfostran framgår af följande:
Enligt Anreps ättartaflor var
Mauritz Clairfelt född den 12 december
1780, »naturlig son till en af Rikets
Herrar friherren, sedermera rysk-finske
grefven Gustaf Mauritz Armfelt och
de-moiselle L’Eclair». Han valde den militära
banan, blef kadett vid Karlberg vid sexton
års ålder och efter afslutade studier
därstädes officer. I finska kriget deltog han
med utmärkelse, blef sårad och erhöll
medaljen för tapperhet i fält. Armfelt
fick således rätt, han kunde vara stolt
öfver sin son. Äfven i 1813 och 1814
års fälttåg mot Norge finna vi honom
göra tjänst. Så blef han adlad år 1816
och steg snabbt i graderna. 1829
utnämndes han till generalmajor och
förste adjutant hos Karl XIV Johan.
Mauritz Clairfelt dog 1841.
Nu borde vi kanske också redogöra
något för hans moders öden. Men det
sväfvar en envis tystnad kring
stammodern för adliga ätten Clairfelt. Det har
icke lyckats mig att bryta den. Och
det lilla jag vet, talar jag icke om. Vi
få alltså nöja oss med att konstatera,
att hon varit till och varit skön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
