Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Giotto i Arenakapellet. Af Axel L. Romdahl. Med 14 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
AXEL L. ROMDAHL
INTERIÖR AF ARENAKAPELLET, SEDT FRÅN INGÅNGEN.
Eremitanikapellet stå i främsta ledet
inom quattrocentots måleri, Giottos
Arenakapell saknar motstycke. Utan Padua
känner man hvarken Donatello eller
Mantegna, och allra minst känner och
förstår man Giotto, innan man sett
Cap-pella dell’ Arena. San Francesco i
Assisi, Santa Croce i Florens innehålla
endast mer eller mindre förödda
kvarlefvor af hans arbeten. Och om den
förstnämnda kyrkans fresker pågå
alltjämt attributorernas debatter. I Padua
möta vi den största och bäst bevarade
följden af obestridda Giottofresker, och
det borde därför vara på detta ställe
man bildade sitt omdöme om den
konstnärsgärning, som är begynnelsen till det
nya måleriet.
Dock är det icke endast den
konst-historiske forskaren som gör klokt i att
vallfärda till Paduas Giottohelgedom.
Ingenstädes, om ej hos Dürer och
Rembrandt, ha nya testamentets personer
och scener förts fram med den
öfvertygande styrka som här. De
psykologiska finheterna i Arenafreskerna ha funnit
en sådan mångfald känsliga tolkar, att man
tycker sig vanmäktig vid ett försök att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
