- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugonde årgången. 1911 /
251

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Giotto i Arenakapellet. Af Axel L. Romdahl. Med 14 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GIOTTO I ARENAKAPELLET

251

KRISTI TILLFÅNGATAGANDE.

flytande från Giovanni Pisano. Några
figurmotiv äro omöjliga att förstå utan
en hänvisning till honom, andra, såsom
en bödel i Barnamordet, äro fria kopior.
Men öfverhufvud gällde det för Giotto
ej att härma utan att täfla, en täflan
hvarvid han öfverskred gränserna för sin
individualitet och sträfvade efter ett
for-ceradt patos, ett furioso, som icke var
hans naturliga element.

Man har observerat, att Giovanni
Pisano påverkats af fransk småplastik,
elfenbensarbeten o. d. Ur denna källas
beskaffenhet ha vi säkert att härleda
åtskilliga af mästarens svagheter. För
att nå fram till en stil af
monumental mäktighet hade han väl behöft
impulser af den stora skulpturen i Frankrike.

Det är ett samband med denna som
är förklaringen till den ändrade stilen i
Giottos Mariafresker. Öfverallt i dessa

varseblifva vi den franska
1200-talspla-stikens fasta och klara, tungt och
värdigt draperade gestalter, åter och åter
erinras man om Rheims, Amiens och andra
hufvudorter för höggotisk skulptur. Men
icke blott figurstilen, äfven
kompositionen kan Giotto ha lärt af plastiken norr
om Alperna: begränsandet af scenen till
förgrunden, den naturliga och
verkningsfulla grupperingen, ja, hvarför icke
fördelningen af dager och skugga. Den
skulptur, hvarom härvid kan bli tal, icke
portalbilderna utan exempelvis korskrank
och läktare, var ju ofta nog färglagd
och närmade sig därigenom ytterligare
måleriet. Äfven så var den väl ägnad
att uppmuntra en penselns mästare till
täflan. I förbigående må anmärkas, att
Giottos intresse för monumentalskulptur
tog sig direkta uttryck i Arenakapellets
sockelbilder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:51:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1911/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free